Sök

2.5.2024 | Frivilliga studier med arbetslöshetsförmån framstår som ett fungerande instrument tack vare dess effektivitet och mångsidighet. Enligt undersökningen ökar arbetslöshetsförmånen studier bland arbetslösa och sysselsättningen bland dem som deltar i studierna, men tränger samtidigt undan studier med studiestöd.

7.8.2024 | En färsk studie av Tammerfors universitet visar att förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna är spänt, vilket försvårar deras verksamhet. De upptäckta spänningarna har att göra med den valda reform- och finansieringsmodellen, välfärdsområdenas begränsade självstyrelse, strikt statlig styrning, makt- och ansvarsfördelning, samarbetspraxis, beslutskulturen och det ekonomiska läget.

13.5.2024 | Som ett led i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet genomfördes ett projekt som utredde hur olika läsargrupper förstår författningstexter på finska och svenska och vilka av författningsspråkets egenskaper som gör det svårare och lättare att förstå författningar. De grupper som undersöktes var bland annat jurister, övriga sakkunniga och lekmän.

15.10.2024 | En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig.

11.5.2022 | I Europeiska unionen är rättsstaten inte bara politisk retorik utan en juridisk förpliktelse. Medlemsstaternas rättsstatssituation påverkar inte bara EU:s praktiska verksamhetsförutsättningar utan även unionens legitimitet. En forskningsgrupp vid Helsingfors universitet som undersökt rättsstaten inom EU-rätten har rett ut rättsstatsbegreppet och bedömt dess konsekvenser för Finland.

16.6.2023 | ”Syftet med Natos kärnvapenkapacitet är att bevara fred, förebygga påtryckningar på alliansen och förhindra aggression. Enligt Nato är det ytterst osannolikt att alliansen skulle bli tvungen att använda kärnvapen. För att avskräckningen ska vara trovärdig krävs dock visad förmåga och beredskap att använda kärnvapen. Därför övar Nato för kärnvapenanvändning och gör potentiella motståndare medvetna om sina avsikter”, berättar författaren till studien Jyri Lavikainen.

28.4.2022 | Proaktiv beredskap inför klimatförändringen minskar förlusterna i förhållande till reaktiv anpassning, där man handlar först efter att de första skadorna uppstått. I projektet ”Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta” (Kostnadsberäkning av inaktivitet inför klimatförändringen, KUITTI) som beställts av statsrådet sammanfattas den kunskap man har om klimatförändringens ekonomiska konsekvenser för Finland.

29.4.2022 | I en ny studie som publicerats i samarbete mellan Utrikespolitiska institutet, Alexanderinstitutet och Försvarshögskolan analyseras de principer som ligger bakom Rysslands utrikes- och säkerhetspolitik i Nordeuropa och ryska utrikesministeriets strategiska kommunikation gentemot de nordiska länderna från början av 2010-talet fram till 2021.

9.6.2021 | År 2018 genomfördes offentliga upphandlingar till ett belopp om 47 miljarder euro, av vilket 31 miljarder från företag. Utifrån tidigare internationella studier står det klart att offentliga upphandlingar kan ha betydande sysselsättnings- och företagseffekter. Därför är det viktigt att få mer utförlig information om upphandlingarnas sysselsättnings- och företagseffekter även i Finland, konstate...

1.6.2021 | Enligt en studie som publicerades den 1 juni är det möjligt att integrera minskningen av växthusgasutsläppen med bestämmelserna i miljöskyddslagen, men bestämmelserna ska beredas noggrant för att undvika oönskade sidoeffekter.

16.9.2021 | En ökning av andelen fotgängare och cyklister förutsätter nya tänkesätt och metoder för identifiering av konflikter. I synnerhet i tätbefolkade stadsområden bör gång och cykling lyftas fram som de primära färdsätten i olika strategier och planer. Detta framgår av forskningsrapporten ”Potential och utmaningar i främjandet av gång och cykling”, som publicerades den 16 september.

23.3.2021 | En forskargrupp vid Helsingfors universitet har gjort en studie om extremistiska uttryck i diskussioner på finska på nätet. Forskarna granskade också hur våldsbejakande extremism behandlas i de nationella mediernas nyhetssändningar.

31.5.2021 | Enligt en färsk studie är en förutsättning för en övergripande hantering av klimatmigrationen en målmedveten klimatpolitik och stöd för anpassningen till klimatförändringen bland annat genom humanitärt bistånd, civil krishantering, utvecklingssamarbete samt utbildning och forskning liksom även invandringspolitik.

22.10.2020 | Det finländska civila samhället har varit aktivt, men en ökad styrning från förvaltningens håll kan försvaga dess autonomi. Dessutom riskerar finansieringen att koncentreras till de starkaste organisationerna, visar ett forskningsprojekt kring det civila samhällets tillstånd och framtid i Finland på 2020-talet.

15.9.2021 | Det är nödvändigt att utveckla de verktyg som används för att bedöma åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet, så att verktygen kan utnyttjas i planeringen och beslutsfattandet både på kort och på lång sikt. Detta konstateras i rapporten om ett forskningsprojekt som forskare vid Åbo universitet och Aalto-universitetet genomförde för statsrådet.

3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.

27.3.2020 | Navigatorerna erbjuder unga som behöver mångprofessionellt stöd heltäckande tjänster, och tjänsterna tillhandahålls i regel snabbare än vid TE-byråerna. De positiva konsekvenserna av Navigatorernas verksamhet beror framför allt på att de unga snabbare får tillgång till olika tjänster och effektivt styrs till dem. Navigatorernas utgifter finansieras med besparingar inom den offentliga ekonomin.

30.4.2020 | Klimatförändringen och andra aktuella globala kriser bidrar till ett ökat behov att bedöma turismens hållbarhet. I ett forskningsprojekt om kulturellt och socialt hållbar turism i kulturmiljöer har man tagit fram en trianguleringsmodell för besökshållbarhet, som betonar besöksobjektets värden som kulturmiljö. Kultur kan fungera som en förmedlare och balanserande faktor mellan de olika dimensionerna av hållbarhet.

26.11.2020 | I Finland är det relativt vanligt att barn bor växelvis hos föräldrar som inte bor ihop. Detta gäller nästan 30 procent av dessa barn. De förmåner och tjänster som familjerna erbjuds stöder emellertid inte alltid växelvist boende. Detta framgår av slutrapporten över ett studieprojekt om barns växelvisa boende och sociala trygghet.

13.4.2021 | Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs.