Haku

2.5.2024 | Frivilliga studier med arbetslöshetsförmån framstår som ett fungerande instrument tack vare dess effektivitet och mångsidighet. Enligt undersökningen ökar arbetslöshetsförmånen studier bland arbetslösa och sysselsättningen bland dem som deltar i studierna, men tränger samtidigt undan studier med studiestöd.

20.5.2024 | Andelen dubbelexamina av alla examina på andra stadiet är relativt liten. Till sina egenskaper eller inträde på arbetsmarknaden ligger de som avlagt dubbelexamen i granskningen på gränsen mellan dem som avlagt studentexamen och dem som genomgått en yrkesutbildning. Försöket med utbildning på ungdomsstadiet ökade sannolikheten för män att avlägga en examen på tredje stadiet, men försöket hade ingen märkbar inverkan på inträdet på arbetsmarknaden.

15.4.2024 | Det är mycket vanligt att studerande arbetar under studietiden. Vid organiseringen av studierna har i synnerhet yrkeshögskolorna på ett utmärkt sätt beaktat arbete vid sidan av studierna. Arbete under semestermånaderna har en positiv koppling till utexaminering och inkomster. Det finns inte en så tydlig koppling mellan arbete under terminen och utexaminering och inkomster. Man har upptäckt att höjnin...

2.12.2024 | Ungas utkomst är en avsevärd utmaning i Finland. Enligt en färsk undersökning är unga som bor ensamma utsatta för utkomstrisker, och det allt mer lånebaserade studiestödet ökar risken för skuldsättning. Unga med främmande språk som modersmål och unga med funktionsnedsättning är särskilt utsatta.

17.4.2023 | Frågor kring förverkligandet av mänskliga rättigheter och demokrati är mer aktuella än någonsin. Det är också uppenbart att demokratin och de mänskliga rättigheterna inte kan upprätthållas eller förverkligas, om de inte stöttas, främjas eller är föremål för diskussioner. Detta konstaterades i en undersökning som publicerades den 17 april och där genomförandet av demokrati- och människorättsforst...

20.4.2023 | Enligt en undersökning som bygger på konsekvensbedömning hänför sig inga betydande kommunalekonomiska konsekvenser till multilokalitet. Konsekvenserna av multilokalitet förblev ringa i kommunernas bokslutsmaterial, men också i nettokostnaderna för serviceproduktionen. Det här konstaterar man i en slutrapport från statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som publicerades den 20 april.

13.1.2023 | Enligt en Policy Brief-översikt som tagits fram av forskare som undersöker universitetens undervisnings- och forskningsarbete har stordriftsekonomi vunnit terräng i ledningen av universiteten. Verksamhetsmodellen innebär bland annat stora enheter och prioritering av ekonomiska kriterier vid resursanvändningen. Trenden beror på universitetens allt knappare resurser.

27.1.2023 | En undersökning baserad på konsekvensbedömning visade att multilokalitet inte har några betydande konsekvenser för den kommunala ekonomin. Enligt kommundirektörernas bedömning har multilokalitet huvudsakligen en positiv eller neutral inverkan på den kommunala ekonomin. I allmänhet upplever kommundirektörerna också att multilokalitet inte är ett hot utan en möjlighet med tanke på den kommunala ekonomin.

14.3.2023 | Enligt en utredning som publicerats den 14 mars stödjer undervisnings- och kulturministeriets mål för statsunderstödsinstrumentet för kontinuerligt lärande samt målen för de finansierade projekten på ett bra sätt regeringsprogrammets sysselsättningsmål samt utbildningspolitiska linjer.

19.6.2023 | Reformen av antagningen av studerande till högre utbildning 2018 har väckt stark kritik i den offentliga debatten. Den undersökning som Helsingfors universitet utarbetat för statsrådet visar dock att de farhågor som reformen väckt delvis är överdimensionerade.

13.1.2022 | Det ser ut som om skyldigheten att sökta till utbildning sporrar en del av de unga att fundera på flera olika utbildningsalternativ. Däremot ackumuleras nackdelarna med skyldigheten hos dem som inte har en rak livsväg. Enligt en utredning som publicerades den 13 januari bör ansökningsskyldigheten utvecklas på ett övergripande sätt som en del av reformen av den sociala tryggheten och utbildningspolitiska reformer.

2.5.2023 | Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

25.4.2023 | I Finland genomförs offentliga upphandlingar till ett värde av 31 miljarder euro varje år. Av utredningen som publicerades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet den 25 april framgår att ökad gemensam upphandling skulle kunna leda till ökad konkurrens, varigenom betydande besparingar skulle kunna göras i de offentliga finanserna. Dessutom saknar Finland en nationell upphandlingsdatabas som skulle förbättra upphandlingarnas kostnadseffektivitet och kvalitet.

7.4.2022 | För att utveckla PRAO-perioderna, dvs. den praktiska arbetslivsorienteringen, krävs bättre planering så att man kan öka jämställdheten och jämlikheten för perioderna. Det är slutsatsen i en undersökningsrapport som publicerades den 7 april. Enligt undersökningen finns det stor potential för att utveckla PRAO-perioderna. Genom att utveckla ett uppföljningssystem, en styrmodell och ett närmare samarb...

12.11.2021 | I ett forskningsprojekt som beställts av statsrådet har utretts vilka kompletterande migrationsvägar det finns för personer som är i behov av internationellt skydd. Särskilt fokus lades på arbets- och studiebaserade vägar. Antalet program för kompletterande vägar ökar i snabb takt, och dessa har potential att tillgodose behoven hos såväl människor i behov av skydd som mottagarsamhällen.

25.1.2023 | En utredning som publicerades den 25 januari visar att universitetens akademiska personal utöver sina traditionella kärnuppgifter, det vill säga undervisning och forskning, under de senaste åren har börjat sköta ett flertal andra nödvändiga uppgifter. Samtidigt håller undervisningen och forskningen delvis på att fjärmas från varandra. Dessutom ställer de studerandes allt mångsidigare bakgrund nya krav på undervisningsarbetet.

31.3.2023 | Enligt utredningen som publicerats den 31 mars bör kommunerna och välfärdsområdena redan på förhand bedöma konsekvenserna av sina beslut för invånarnas psykiska hälsa. Detta arbete får stöd av den konkreta verksamhetsmodell som Institutet för hälsa och välfärd, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, Centralförbundet för Mental Hälsa och Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf har skapat i projektet för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

14.5.2021 | I Finland och många andra länder är diskriminering vid rekrytering förbjudet i lag. Trots förbuden är fenomenet vanligt på arbetsmarknaden. En översikt som publicerades den 14 maj går igenom studier som bevisat att diskriminering förekommit i rekryteringsprocesser. I översikten granskas utifrån forskningslitteraturen diskrimineringens karaktär och utbreddhet samt hur väl bekämpningsåtgärderna fungerar.

28.1.2022 | Multilokalitet är ett brett fenomen som består av multilokalitet relaterat till arbete, studier, fritid och familjer. De rumsliga och tidsmässiga dimensionerna av multilokalitet varierar mycket, och multilokaliteten framträder och behandlar olika områden på olika sätt. Där pendling och distansarbete är de viktigaste formerna av multilokalisering i tätorter, är fritidsboende mer karaktäristiskt för landsbygden.

27.6.2019 | I Finland betalas det årligen ut företagsstöd, inklusive skatteutgifter, till ett belopp av cirka fyra miljarder euro. I fråga om de flesta stödformer finns det emellertid inte tillförlitlig information om vilka effekter stöden har. Specialforskare Elias Einiö från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och professor Ari Hyytinen från Hanken föreslår i sin färska rapport att randomiserade kontrollerade studier integreras i arbetet för att utveckla företagsstödssystemet.