Sök

29.6.2026 | Distributionen av hushållsvatten och hanteringen av avloppsvatten måste säkerställas under alla omständigheter. Det finns dock stora skillnader i rutinerna och kompetensen när det gäller den fysiska säkerheten vid vattentjänstverken. Den 29 juni publicerades en undersökning och en webbkurs som erbjuder praktiskt stöd för att förbättra den fysiska säkerheten vid vattentjänstverken – till exempel för att skydda vattentäkter och vattenreservoarer mot skador, vandalism och avsiktliga störningar.

25.11.2020 | Det centrala syftet med den förnyade diskrimineringslagen, som trädde i kraft 2015, var att förenhetliga diskrimineringsförbudet och sammanföra olika diskrimineringsgrunder för att omfattas av ett enhetligt rättsskydd inom alla livsområden. På lagstiftningsnivå har ett flertal av syftena för reformen lyckats och lagens utbud av metoder betraktas allmänt som gott. Olika diskrimineringsgrunder har beaktats bättre jämfört med den tidigare lagen och regleringen har harmoniserats.

15.10.2024 | En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig.

14.6.2024 | Framöver kan prognostiseringsresultaten rapporteras i större utsträckning till olika målgrupper för att främja kritisk utvärdering och tillämpning av informationen. Vid dimensionering av utbildningen kan man också framöver lägga större vikt vid arbetsmarknadsinformation som erhålls från registerdata, i stället för osäker modellbaserad framtidskunskap som uppdateras långsamt.

21.3.2024 | Utredningen undersökte möjligheterna och effekterna av beskattningen av biomassa i Finland, särskilt i fråga om fjärrvärme och värmeproduktion inom industrin, samt bedömde konsekvenserna bland annat för klimatet, statsfinanserna, konsumenterna och industrin.

20.5.2024 | Andelen dubbelexamina av alla examina på andra stadiet är relativt liten. Till sina egenskaper eller inträde på arbetsmarknaden ligger de som avlagt dubbelexamen i granskningen på gränsen mellan dem som avlagt studentexamen och dem som genomgått en yrkesutbildning. Försöket med utbildning på ungdomsstadiet ökade sannolikheten för män att avlägga en examen på tredje stadiet, men försöket hade ingen märkbar inverkan på inträdet på arbetsmarknaden.

10.1.2019 | Kommunernas finansiering genomgår stora förändringar i samband med vård- och landskapsreformen. Konsultbyrån för regionutveckling MDI och stadsforskningsföretaget Kaupunkitutkimus TA har utrett hur statsandelssystemet, som kommer att förnyas, kan tillämpas särskilt för att öka planläggningen och bostadsproduktionen i växande kommuner. Syftet med undersökningen var också att utreda på vilka andra sätt man kan stödja kommuners tillväxt och lösa problemen i krympande kommuner.

8.10.2024 | Det viktigaste i hanteringen av arbetsutmattning är att förbättra arbetsplatsernas färdigheter att identifiera, bemöta och förebygga problemet. Dessutom är det viktigt att utveckla kunnandet inom hälso- och sjukvården, förenhetliga användningen av diagnoskoden Z73.0 (utbrändhet) och ta fram nationella riktlinjer för vården. Arbetshälsoinstitutet och Tammerfors universitet har gjort en studie om praxis i anslutning till arbetsutmattning i tio europeiska länder.

30.10.2023 | Det finns ett behov av efterhandsutvärderingar om de konsekvenser som trafikprojekt medför för markanvändning, och utvärderingarna bör planeras med beaktande av utvärderingsobjektens olikartade karaktär. Av resultaten av utvärderingarna och det informationsmaterial som använts bör man sammanställa ett riksomfattande material, och informationsmaterial om samhällsstrukturen bör utvecklas för att producera regionalt och tidsmässigt jämförbara geodata.

29.6.2018 | Kommunernas förmåga att klara av tjänsteproduktionen ska mätas med indikatorer som täcker kommunernas verksamhet på ett så övergripande sätt som möjligt. Incitamenten för kommuner ska inte basera sig på metoder för produktivitets- och effektivitetsbedömning, utan i stället på konkurrens mellan kommunerna. Detta innebär exempelvis att kommuner belönas för nettoflyttning, konstateras det i en utredning som har gjorts vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT.

28.8.2023 | Insatserna i Afghanistan 2002–2021 räknas till Finlands mest krävande krishanteringsuppdrag. Den senaste forskningen granskar hur effektiva Finlands krishanteringsåtgärder i Afghanistan var ur olika synpunkter och lägger fram rekommendationer om hur en övergripande bedömning av krishanteringens effektivitet ska utvecklas.

29.4.2024 | Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

23.5.2024 | Finlands befintliga lagstiftning ser ut att med hänsyn till skyddet av grundvatten vara tillräcklig och fungerande. Förbudet mot förorening som införts i den nationella miljöskyddslagen skyddar grundvatten på ett relativt täckande sätt, därför är ändringar i den nationella lagstiftningen inte nödvändiga. Detta var resultatet av en ny utredning.

18.12.2023 | I Finland behövs mer systematisk information om hur urvalet markpolitiska metoder tillämpas. Enligt Aalto-universitetets utredning bidrar de nuvarande offentliga datalagren inte till granskningen av den värdestegring som planläggningen medför, fördelningen av värdestegringen och konsekvensbedömningen av förändringar i de markanvändningspolitiska styrmedlen.

3.3.2023 | Vad är det som hindrar unga från att få verkningsfull hjälp i rätt tid när det gäller psykisk ohälsa och missbruksproblem? Hur kan socialvården stödja unga som drabbas av dessa? Inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet publicerades den 3 mars en Policy Brief-översikt om de trösklar som unga möter inom mentalvårds- och missbrukartjänster, om sänkning av dessa trösklar och om övergripande bemötande av unga inom mentalvårds- och missbrukararbetet.

14.4.2023 | I en undersökning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 14 april undersökte man om en konsumtionsskatt baserad på utsläpp av växthusgaser under produkters livscykel skulle kunna effektivisera klimatpolitiken. Genomförandet av sådana konsumtionsskatter är emellertid krävande och kräver noggrann eftertanke.

31.10.2022 | Efterfrågan på mentalvårdstjänster har ökat betydligt bland unga. Möjligheterna att inom socialvården och genom tjänster med låg tröskel stödja unga i frågor som rör psykisk ohälsa och missbruksproblem bör identifieras bättre. Här spelar samarbetet mellan kommunala socialtjänster och aktörer inom tredje sektorn en central roll.

27.4.2023 | Biogasproduktionen förväntas medföra många fördelar. I bästa fall stöder den cirkulär ekonomi inom jordbruket, industrin och samhället i stort och samtidigt även klimatmålen, vatten- och havsskyddet, försörjningsberedskapen, självförsörjningen och landsbygdens livskraft. För att den ska ge alla dessa fördelar förutsätts dock hållbara verksamhetssätt i hela produktionskedjan.

14.12.2023 | 1(6) VN/35651/2023 15.12.2023 Ansökan om statsunderstöd från statsrådets kansli för forskningsprojekt om lärdomarna av coronakrisen Bakgrund till ansökan Finlands strategi för hantering av coronaviruset har baserats på testning, spårning, begränsn...

7.2.2022 | De modeller som tillämpas vid miljökonsekvensbedömning har fått en framträdande roll i miljötillståndsprocessen under de senaste åren, eftersom Europeiska unionens domstol och högsta förvaltningsdomstolen i Finland har bekräftat att de miljömål för vattenvården som baserar sig på EU:s ramdirektiv för vatten är juridiskt bindande. Den 7 februari publicerades en projektrapport som innehåller kriter...