Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Modell för förhandsbedömning av effekterna av olika familjeledighetsmodeller

Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.

Modellen bygger på etablerade modelleringssätt som används inom ekonomiska vetenskaper och empiriska undersökningar om effekterna och användningen av ledigheter. Av den rapport som publicerades den 15 april framgår till exempel att en förlängning av faderskapsledigheten med två månader skulle leda till en måttlig ökning i utnyttjandet av faderskapsledighet. Om däremot hemvårdsstödet slopas leder det till att mångdubbelt fler mammor slutar utnyttja sin rätt till familjeledighet.

Syftet med projektet var att ta fram en modell som gör det möjligt för dem som bereder politiska beslut att själva beräkna hur olika alternativ påverkar utnyttjandet av familjeledigheterna och bedöma konsekvenserna av olika politiska alternativ. Modellen gör det enkelt att bedöma hur olika element i anslutning till familjeledigheterna, såsom nivån på ledigheterna eller deras längd, påverkar hur ledigheterna utnyttjas. Tidigare har beredarna främst haft tillgång till statiska modeller som inte beaktar hur föräldrarnas beteende påverkas.

Modellen underlättar den politiska beredningen och förbättrar både kvaliteten och användbarheten av de bedömningar som beredarna utgår från. Modellen stöder den tidigare mikrosimuleringsmodellen SISU, som används inom Statistikcentralen, på så sätt att SISU-modellens kalkyler kan matas in i den nya beräkningsmodellen.

Utvecklingen av modellen har krävt kompetens inom matematisk modellering i kombination med förståelse för hur olika familjeledighetsalternativ enligt tidigare undersökningar har påverkat utnyttjandet av familjeledigheter. Modellen har byggts upp så att dess antaganden så väl som möjligt motsvarar de uppgifter om utnyttjandet av familjeledigheter som fås ur finländskt registermaterial.

Med hjälp av modellen kan man bygga upp ett referensscenario som motsvarar utnyttjandet av familjeledigheter i nuläget. Vidare kan man ta fram scenarier som beskriver hur utnyttjandet av familjeledigheter förändras om reglerna för familjeledigheterna ändras. Man kan mata in olika ändringar i de nuvarande familjeledigheterna i modellen, såsom ändringar i deras längd eller nivå.

Projektet genomfördes av yngre forskare Lauro Carnicelli, forskningskoordinator Ohto Kanninen, äldre forskare Hannu Karhunen och forskningsdirektör Tuomas Kosonen från Löntagarnas forskningsinstitut samt specialforskare Terhi Ravaska från Statens ekonomiska forskningscentral.

Närmare information:

forskningsdirektör Tuomas Kosonen, Löntagarnas forskningsinstitut PT, tfn 040 940 2336, tuomas.kosonen(at)labour.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.