Rapport: Sociala medier bör utnyttjas systematiskt i myndigheternas kris- och olyckskommunikation

För att sociala medier ska kunna utnyttjas fullt ut krävs att kommunikationsmålen, målgrupperna, kärninnehållet och kommunikationsansvaret definieras kanalvis i myndigheternas kommunikationsriktlinjer. Det krävs också tillräckliga resurser för att utnyttja sociala medier och utbilda myndigheterna. Dessutom är det viktigt att tillhandahålla stöd i situationer där myndigheterna blir svartmålade eller utsatta för andra former av trakasserier.

Myndigheternas kommunikation i sociala medier kan delas in enligt livscykeln för en kris så att sociala medier utnyttjas före, under och efter krisen.

”Vid förberedelse inför kriser är det viktigt att planera kommunikationen i sociala medier, skapa en relation till allmänheten och säkerställa tillgänglighet. Vid kommunikation i sociala medier under en kris krävs att man har samarbetsnätverk, kan navigera i medieekosystemet, besitter förmåga att motstå informationspåverkan och har beredskap att utnyttja artificiell intelligens. De viktigaste målen för kommunikationen i sociala medier efter en kris är att bygga upp förtroende och dra lärdom av krisen”, säger Harri Jalonen, professor vid Vasa universitet.

Myndighetskommunikationen under en kris har också en dimension som skapar socialt förtroende.

”En tidsmässigt korrekt, begriplig och tillgänglig kriskommunikation stärker medborgarnas förtroende för myndigheterna”, säger Teija Mankkinen, konsultativ tjänsteman vid inrikesministeriet.

Operativa och strategiska utvecklingsrekommendationer

Genom projektet Some pelastaa (Sociala medier vid kris- och olycksledning) har man granskat hur sociala medier används i samband med kris- och undantagssituationer i Finland och internationellt.

I det gemensamma projektet mellan Vasa universitet, Polisyrkeshögskolan och Räddningsinstitutet genomförde man en internationell litteraturöversikt, intervjuade tjänsteinnehavare inom olika förvaltningsområden och anordnade ett så kallat säkerhetskafé för myndigheter och kommunikationsexperter för att strukturera kompetenserna inom kommunikation i sociala medier.

I slutrapporten för projektet sammanfattas de observationer som gjorts utifrån de olika materialen och dessutom presenteras sju forskningsbaserade utvecklingsförslag.

”I vår slutrapport fäster vi uppmärksamhet vid hur sociala medier kan utnyttjas i såväl operativ som strategisk myndighetskommunikation”, säger Alisa Puustinen, specialforskare vid Räddningsinstitutet, och Pirjo Jukarainen, specialforskare vid Polisyrkeshögskolan.

Projektet Some pelastaa var ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2022.

Mer information: Harri Jalonen, projektledare för Some pelastaa, professor, Vasa universitet, harri.jalonen(at)uwasa.fi, tfn 044 907 4964, Pirjo Jukarainen, specialforskare, Polisyrkeshögskolan, pirjo.jukarainen(at)polamk.fi, och Teija Mankkinen, ordförande för styrgruppen för Some pelastaa, konsultativ tjänsteman, inrikesministeriet, teija.mankkinen(at)govsec.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.