Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Optimering av kompetensen inom social- och hälsovården bidrar till effektiv kundorienterad service
Kompetensutvecklingen hos yrkesgrupperna inom social- och hälsovården förutsätter evidensbaserade utbildningsinterventioner och mer systematisk bedömning av kompetensen än tidigare. Detta konstateras i en forskningsrapport som har utarbetats av forskare vid Östra Finlands universitet, Lapplands yrkeshögskola och Savonia yrkeshögskola. Rapporten publicerades i dag den 29 maj.
Grunderna för nya, allmänna kompetensområden bör inkluderas i de utbildningar som leder till en examen inom social- och hälsovårdsområdet. Särskilt aktuellt är dock att svara på kompetensbrister genom kompletterande utbildning. De utvecklingsprojekt som genomförs ute i arbetslivet bör inriktas på regionala och lokala kompetensbehov. Genom att på både regional och nationell nivå samordna projekt som anknyter till kompetens är det möjligt att stödja inriktningen och genomförandet av projekten samt rapporteringen om dem. Genom samordningen är det också lättare att sprida god praxis.
Branschspecifika substanskunskaper utgör kärnan i de framtida kompetensbehoven. Dessutom anknyter de allmänna kompetensbehoven som berör alla yrkesgrupper inom social- och hälsovården till kompetensområdena kundarbete, serviceutveckling och förändringar i anställnings- och samarbetsformerna. Det är också skäl att bedöma om det finns behov av nya examina eller nya behörigheter inom ramen för nuvarande examina, som bättre kan svara på behoven i sektoröverskridande kundrelationer inom social- och hälsovården.
Genom utbildningsinterventioner som anknyter till kompetens är det möjligt att påverka i synnerhet de praktiska färdigheterna, kunskaperna och attityderna hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Det är däremot svårt att påverka deras sociala kompetens, självförmåga (dvs. tilltro till egen förmåga att klara en viss uppgift) och övergripande kliniska kompetens. Inom det sociala området och inom socialt arbete finns det inga sådana utbildningsinterventioner som anknyter till kompetens.
Enligt forskningsrapporten har de projekt för kompetensutveckling som har genomförts av utbildningsorganisationer och arbetsplatser inom social- och hälsovårdsområdet i Finland gällt främjande av välbefinnande, patientvård, förebyggande och lösande av sociala problem samt vård och service för barnfamiljer och äldre. I fråga om yrkesgrupper har projekten för det mesta gällt anställda inom det sociala området och inom områden som har integrerats med social- och hälsovården, såsom vård och service för äldre. Projekten har i huvudsak varit utbildningar, men i rapporterna har inte beskrivits vilka effekter utbildningarna har haft på kompetensutvecklingen hos de yrkesutbildade inom social- och hälsovården.
I framtiden bör yrkeskompetensen inom social- och hälsovårdsområdet vara evidensbaserad i alla branscher. Dessutom ska de yrkesutbildade ha delad kompetens som svarar på förändringsbehoven i verksamhetsmiljön för att de ska kunna tillhandahålla effektiv kundorienterad vård och service.
Forskarna har gjort en systematisk, internationell litteraturöversikt och metaanalys, samlat in empiriskt material om experter och anställda inom social- och hälsovården samt genomfört en nationell kartläggning av kompetensprojekt och en webbenkät riktad till utbildningsexperter.
Forskningsprojektet har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017. Ansvarigt ministerium var undervisnings- och kulturministeriet.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.
Ytterligare information: Mari Kangasniemi, universitetslektor, docent, tfn 040 355 3624, mari.kangasniemi(a)uef.fi och Sanna Hirsivaara, överinspektör, tfn 0295 330 111, sanna.hirsivaara(a)minedu.fi
