Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
En studie av relationen mellan Kina och Ryssland samt USA och Ryssland: aktuell utveckling och framtida tendenser

Centrala förändringar i relationen mellan Kina och Ryssland samt mellan USA och Ryssland kan få betydande följder för den globala maktbalansen och världsordningen i stort. En rapport som publiceras i dag visar hur sårbar den nyligen fördjupade relationen mellan Kina och Ryssland är, eftersom relationen snarare är en gemensam reaktion på den amerikanska hegemonin än en djupare strategisk allians.

Relationen är i obalans och beroende av den kinesiska självbehärskningen. När det gäller relationen mellan USA och Ryssland, så lider den av ett långvarigt strukturellt problem, eftersom USA vägrar erkänna den stormaktsställning som Ryssland längtar efter. De båda relationerna involverar betydande osäkerhetsfaktorer, eftersom de faktorer som anknyter till en regimväxling på ett avgörande sätt kan påverka relationernas framtida riktning.

Relationen mellan Kina och Ryssland har fördjupats under de senaste åren och dess kärna har utgjorts av samarbete inom energipolitiken och den militära säkerheten. Samarbetet motsvarar Kinas strategiska behov och Kina har övertaget när det gäller bestämmande av samarbetets framtid. De båda stormakterna är involverade i egna regionala projekt i Centralasien, dvs. det kinesiska silkesvägsprojektet och den ryskledda euroasiatiska unionen. Hittills har öppen konkurrens mellan dem undvikits. Även om både Kina och Ryssland har ett gemensamt intresse i att skydda sina autoritära politiska system mot västerländska värderingar, har de olika sätt att se på den internationella ordning som leds av västvärlden. Detta skapar ett centralt hinder för en långtgående allians mellan dem.

Efter att det kalla kriget upphörde har relationen mellan USA och Ryssland stadigt försämrats till följd av mycket olika förväntningar på relationen. Personfaktorn utgör en viktig avgörande faktor: Donald Trumps presidentperiod förväntades svara på Rysslands sedan länge framförda begäranden om förhandlingar med Ryssland. De inrikestvister som orsakades av det ryska dataintrånget vid valet har dock lett till att det är allt svårare att förutsäga denna relations framtid. Med hänsyn till de centrala drivkrafterna är en förändring av relationen inom en nära framtid mindre sannolik än när det gäller relationen mellan Kina och Ryssland.

Denna publikation är en del av förverkligandet av statsrådets plan för utrednings- och forskningsverksamhet 2018 (www.tietokayttoon.fi).

Länk till rapporten (på engelska)

Ytterligare information: Direktör Teija Tiilikainen, Utrikespolitiska institutet, tfn 09 432 7701, teija.tiilikainen(at)fiia.fi