Hoppa till innehåll

Undersökning: Den gröna omställningen kräver satsningar på kontinuerligt lärande och ekosocial bildning

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetstatsrådets kansliundervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 28.4.2023 11.22
Pressmeddelande 191/2023

Den gröna omställningen kräver satsningar på kontinuerligt lärande och på olika människo- och yrkesgruppers möjligheter att delta. Dessutom behövs en läroplan för den gröna omställningen som täcker alla utbildningsstadier. Detta för att den grund i fråga om kunskaper, färdigheter och attityder som den gröna omställningen kräver ska utvecklas under hela utbildningsvägen och den ekosociala bildningen bli bättre. Detta konstateras i slutrapporten för forskningsprojektet VISIOS som offentliggjordes den 28 april.

Ämnet för den undersökning som genomfördes av Demos Helsinki, Näringslivets forskningsinstitut Etla, Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och Finlands miljöcentral var på vilket sätt den gröna omställningen påverkar yrkesstrukturen och kompetensbehoven och hur man kan möta detta både i och utanför utbildningssystemet.

Den gröna omställningen är en lång process som pågår i flera årtionden och sker i flera faser. Just nu pågår en fas där det sker en utveckling i den utbildning som ges i anslutning till utsläppsfri energiproduktion, utsläppssnåla transporter och transportinfrastruktur och byggande. Under övergångsfasen kommer särskilt efterfrågan på yrken där det krävs hög kompetens och efterfrågan på forskningskompetens att öka. Förmåga att leda, samarbeta och förhandla behövs ofta för att genomföra nya lösningar, system och verksamhetssätt och det är viktigt att dessa färdigheter inkluderas i utbildningsprogrammen i tillräcklig omfattning.

Den gröna kompetens som krävs av arbetstagare med utförande arbete avviker i regel inte i någon betydande grad från arbetstagarnas nuvarande kompetensprofil. Av den anledningen är utvecklandet av arbetstagarnas kompetens en viktig del av omställningen men begränsad till sin omfattning. Detta framhäver särskilt hur viktigt det är med kontinuerlig lärande, såsom till exempel riktad eller kortvarig examensinriktad fortbildning eller kompletterande utbildning.

På längre sikt påverkar den gröna omställningen en lång rad yrken, precis som den påverkar allmänhetens vardag och upplevelser av samhällsutvecklingen. En förutsättning för att kunna möta den här utvecklingen är att kompetensen inom hållbarhet blir bättre på alla utbildningsstadier, i alla utbildningsformer och i alla utbildningsprogram. Man kan säga att världsbilden totalt förändras i en riktning som anges av ekosocial bildning, vilket förutsätter kritiskt tänkande och förmåga att bedriva politisk verksamhet. På så sätt kan framtida generationer utnyttja en omfattande syn på förutsättningarna för grön omställning även i arbets- och näringslivet.

Det finns fortfarande stor variation mellan olika branscher när det handlar om att inkludera hållbarhetsfrågor i läroplanen och i grunderna för examen. Hållbarhetsperspektiv förekommer endast i begränsad omfattning eller saknas helt i många centrala riksomfattande utbildningspolitiska strategiska dokument och i utbildningslagstiftningen.

Publikationen har tagits fram som ett led i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2022.

Mer information: Julia Jousilahti, äldre sakkunnig, Demos Helsinki, tfn 040 722 4931, [email protected] (projektledare, ansvarig för att utarbeta färdplanen); Niina Mykrä, forskardoktor, Jyväskylä universitet, Pedagogiska forskningsinstitutet, tfn 046 921 3690, [email protected] (analysen av nuläget för utbildningen); Hannu L. T. Heikkinen, professor, Jyväskylä universitet, Pedagogiska forskningsinstitutet, tfn 050 342 1346, [email protected] (analysen av nuläget för utbildningen); Tutkija Olli-Pekka Kuusela, Etla, tfn 040 706 8680, [email protected] (gröna omställningens inverkan på yrkesstrukturen och kompetensbehoven)

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.