Undersökning: Kommunernas självstyrelse är stark men inte tydligt avgränsad
I Finland tryggas den kommunala självstyrelsens starka ställning i grundlagen. Det är inte möjligt att fastställa exakta gränser för den kommunala självstyrelsen, vilket leder till differentiering av kommunernas uppgifter. Samtidigt har kommunerna en stark skyldighet att tillhandahålla tjänster på lika villkor. Detta konstateras i en rapport som utarbetades inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och publicerades den 9 december.
När det gäller att uppfylla de grundlagsenliga minimikraven på självstyrelse bör man beakta demokratin i det kommunala beslutsfattandet och kommunernas rätt att självständigt besluta om sin ekonomi och förvaltning. Att befolkningen åldras och koncentreras till vissa områden innebär en utmaning för kommunerna när de försöker fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.
Vid juridiska institutionen vid Östra Finlands universitet har man gjort en undersökning om omfattningen av kommunernas självstyrelse i synnerhet med tanke på tjänsterna inom fostran och undervisning. I undersökningen granskades även kommuninvånarnas möjligheter att delta och kommunernas möjligheter att ordna tjänster. Därtill granskades sätt att utveckla såväl egenkontrollen som myndighetstillsynen i fråga om kommunernas verksamhet i syfte att säkerställa att kommuninvånarnas grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses utan att den kommunala självstyrelsen väsentligt försämras.
Befolkningsutvecklingen i kommunerna inverkar på tillgången till tjänster
Befolkningsutvecklingen i kommunerna gör det nödvändigt att fundera på olika sätt att ordna tjänster inom fostran och undervisning. Ordnandet styrs av barnens rättigheter och kostnaderna för ordnandet, men kommunerna har omfattande beslutanderätt när det gäller praktiska lösningar. Vid bedömningen av fördelar och nackdelar bör man beakta hur besluten inverkar inte bara på kvaliteten på undervisningsväsendets tjänster utan också på kommunernas livskraft och sammanhållning.
Professor Anssi Keinänen bedömer att de flesta kommuner också inom den närmaste framtiden kommer att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning inom den egna kommunens område. Tillgången på yrkeskunnig arbetskraft medför dock vissa problem för kommunerna.
Kommuninvånarna engageras inte särskilt mycket i beslutsfattandet
Kommuninvånarnas deltagande i och inflytande över beslutsfattandet är den viktigaste delfaktorn i den kommunala självstyrelsen. För att kommuninvånarna ska kunna utöva sin rätt att delta och påverka är det nödvändigt att de kommunala myndigheterna går ut med information som gäller kommunen, kommunala ärenden och kommunens beslutsfattande.
Enligt undersökningen är kommuninvånarnas möjligheter att delta bara en abstrakt rekommendation i lagstiftningen, och de definieras inte mer konkret exempelvis i rekommendationerna om innehållet i kommunens välfärdsberättelse. Med undantag för hörande av parter omfattas mer omfattande tryggande av delaktighet i anslutning till kommundemokratin inte av sanktioner.
Kommunen ska ordna sina lagstadgade tjänster på ett sätt som motsvarar behoven inom dess område. Ordnandet av en kommuns verksamhet regleras av en cykel av bedömning, övervakning och utveckling. Såväl kommuninvånarna som staten ska ha möjlighet att utvärdera denna cykel. Därför innehåller rapporten ett förslag att det ska övervägas om man i kommunallagen kan ta in en bestämmelse om rapportering av konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna. Detta ska göra det möjligt för kommuninvånarna att bedöma hur kommunen har tillgodosett invånarnas grundläggande fri- och rättigheter och hurdana val man har varit tvungen att göra vad gäller optimering av de grundläggande fri- och rättigheterna.
Kommuninvånarnas och statens möjligheter att övervaka kommunernas verksamhet bör utvecklas
I forskningsprojektet identifierades problem som hänför sig till kommunernas självstyrelse och till tillgodoseendet av kommuninvånarnas grundläggande fri- och rättigheter samt möjligheter till fortsatt utveckling för att minska problemen.
”Betoning på kommunernas självstyrelse gynnar frivilliga åtgärder i kommunerna. Det kan emellertid leda till att kommunernas verksamhet differentieras ytterligare. Starkare regleringsmetoder bidrar till ett jämlikt tillgodoseende av de kulturella rättigheterna, men inskränker samtidigt oundvikligen kommunernas självstyrelse och verksamhetsförutsättningar”, bedömer professor Keinänen alternativen för att stärka kommuninvånarnas delaktighet och tillgodose de grundläggande fri- och rättigheterna på lika villkor.
”Undersökningen gav goda idéer för fortsatt diskussion om framtiden för och alternativen vad gäller modellen med enhetliga kommuner. Vi måste hitta sätt att trygga de tjänster som är kopplade till de grundläggande fri- och rättigheterna och samtidigt respektera den kommunala självstyrelsen”, konstaterar regeringsrådet vid finansministeriet Minna-Marja Jokinen, som var ordförande för forskningsprojektets styrgrupp.
Ytterligare information: Anssi Keinänen, professor i lagstiftningsforskning, Östra Finlands universitet, tfn +358 50 442 2582, [email protected], och Minna-Marja Jokinen, ordförande för projektets styrgrupp, regeringsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 018, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
