Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Planering ökar jämställdheten och jämlikheten för PRAO-perioder

För att utveckla PRAO-perioderna, dvs. den praktiska arbetslivsorienteringen, krävs bättre planering så att man kan öka jämställdheten och jämlikheten för perioderna. Det är slutsatsen i en undersökningsrapport som publicerades den 7 april. Enligt undersökningen finns det stor potential för att utveckla PRAO-perioderna. Genom att utveckla ett uppföljningssystem, en styrmodell och ett närmare samarbete mellan olika aktörer kan man göra PRAO-perioderna till positivare, mer jämställda och mer jämlika upplevelser för de unga.

Varierande erfarenheter av PRAO-perioderna

I undersökningen utredde man genomförandet av samt jämlikheten, jämställdheten och tillgängligheten för PRAO-perioderna under den grundläggande utbildningen. I PRAO-perioden deltar hela den respektive åldersklassen inom den grundläggande utbildningen. Enligt undersökningen har unga mycket olika erfarenheter av PRAO-perioden, och de påverkas bland annat av elevens egen situation och bakgrund, skolans handledningspraxis och den plats där PRAO-perioden utförs.

Enligt Sinikka Aapola-Kari från Ungdomsforskningssällskapet är de positiva sidorna med PRAO-perioderna ur de ungas synvinkel förknippade med intressanta arbetsuppgifter, möjlighet att lära sig nytt, en trevlig och välkomnande arbetsgemenskap, en flexibel arbetsplats och upplevd variation från skolvardagen. Bland de negativa sidorna framhävs enformighet och monotona arbetsuppgifter.

I sin bästa form kan PRAO-perioden väcka intresse för en karriär i branschen och fungera som en riktig inkörsport i arbetslivet så att den unga får till exempel ett sommarjobb på samma plats eller motiveras till att utbilda sig i branschen. PRAO-perioden kan också vara en neutral eller rentav negativ upplevelse. Vissa ungdomar tänker ut en PRAO-plats med utgångspunkt i sitt eget intresse, sina sommarjobbsönskemål eller sitt drömyrke. Samtidigt har kriterierna för att välja PRAO-plats även ett starkt samband med praktiska orsaker, såsom vilka alternativ som erbjuds i närområdet, bra trafikförbindelser och att arbetsplatsen är bekant och trygg.

På basis av forskningsmaterialet är det dock tydligt att förfarandena i anslutning till PRAO-perioderna bör utvecklas på ett mångsidigt sätt för att PRAO-perioden ska bli en positivare, mer jämställd och mer jämlik upplevelse för allt fler unga.

Mångsidiga åtgärder för effektivare PRAO-perioder  

Utifrån det material som samlats in i undersökningen föreslår forskningsteamet flera åtgärder för att utveckla PRAO-perioderna. För närvarande saknas omfattande uppföljningsinformation om genomförandet av PRAO-perioderna och även till exempel om de PRAO-platser som eleverna har haft. Man vet alltså inte med säkerhet vilken differentiering som sker utifrån kön, språklig och kulturell bakgrund eller socioekonomisk bakgrund. Det finns dock skäl att anta att dessa faktorer påverkar hur PRAO-perioderna utfaller.

Därför bör PRAO-perioderna följas upp mer systematiskt med hjälp av ett uppföljningssystem som skapas för detta ändamål. Därtill bör man inrätta en befattning som PRAO-utvecklare på det nationella och lokala planet. Man bör skapa en styrmodell för PRAO-perioderna samt tillgängliggöra olika material om PRAO-perioderna.

Det förekommer samarbete mellan skolorna och arbetsgivarna men inte i tillräcklig grad. Med hjälp av långsiktigt och högklassigt samarbete mellan skolorna och arbetsgivarna kan man erbjuda unga mångsidiga och positiva PRAO-upplevelser. Om man samarbetat länge med en viss arbetsgivare kan det vara lättare att erbjuda en PRAO-plats till exempel till en elev som behöver särskilt stöd. Även arbetsgivarna upplever att de behöver mer stöd för att utveckla PRAO-perioderna. Forskningsteamet föreslår att man delar ut material om PRAO-perioderna till arbetsgivarna och använder färdiga PRAO-koncept och modeller för att praktikperioderna ska ge större nytta.

”Vissa arbetsgivare planerar innehållet i PRAO-perioderna noggrant, men inte alla. Genom planering kan man skapa en bredare bild för de unga av de möjligheter och olika uppgifter som finns i branschen. Vissa arbetsgivare ser PRAO-perioderna som en konkret möjlighet att styra framtida medarbetare till sin bransch, vilket givetvis är fint”, konstaterar Minna Mayer, ledande sakkunnig vid MDI Public Oy, som ansvarat för arbetsgivarfrågorna.

”PRAO-perioderna bör även knytas starkare till skolornas jämlikhets- och likabehandlingsplaner. Att permanent inkludera jämlikhets- och likabehandlingsaspekterna i arbetslivsorienteringen kan hjälpa de unga att analysera sina starka sidor och intressen ur ett bredare perspektiv”, konstaterar Mila Hakanen från forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus.

I sin nuvarande form är PRAO-perioden en etablerad del av skolornas vardag, men med hjälp av de ovannämnda utvecklingsåtgärderna kan man göra den ännu effektivare.

Publikationen har givits ut av MDI Public Oy, Ungdomsforskningssällskapet och forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Mer information: ledande sakkunnig Minna Mayer, MDI Public Oy, tfn 040 709 6898, minna.mayer(a)mdi.fi, forskningsdirektör Sinikka Aapola-Kari, Ungdomsforskningssällskapet, tfn 044 416 5303, sinikka.aapola-kari(a)nuorisotutkimus.fi och verkställande direktör Mila Hakanen, tfn 050 345 4024, mila.hakanen(a)otus.fi 

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.