Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Utnyttjande av data bidrar till innovationer och tillväxt

Statsrådets kommunikationsavdelning
16.3.2017 10.25 | Publicerad på svenska 16.3.2017 kl. 12.25
Pressmeddelande 113/2017

Enligt en rapport om effekterna av öppna data från den 16 mars ökade omsättningen för sådana företag i informations- och kommunikationsbranschen som utnyttjade data i sin innovationsverksamhet. Möjligheterna att utnyttja öppna data kan förbättras genom att den offentliga förvaltningen förenhetligar sin praxis för informationshantering.

I rapporten kartläggs åtkomsten till centrala basregister och till de mätare som behövs för att bedöma de ekonomiska effekterna av öppna data. Dessutom utreds möjligheterna att systematiskt samla in den information som behövs för bedömningen. I rapporten redogörs också för sambandet mellan användningen av öppna data, företagens förmåga att skapa innovationer och företagens ekonomiska framgång. Därtill presenteras i rapporten konkreta förslag för hur grunddatalagren bättre kunde nyttiggöras i samhället.

Det lönar sig att utnyttja öppna data

Företagen utgör den största användargruppen för de centrala datalagren inom den offentliga sektorn. Rapporten visar att de företag som utnyttjar öppna data i sin innovationsverksamhet relativt sett oftare än andra företag skapar sådana tjänste- och/eller produktinnovationer som ur marknadssynvinkel är nya.

Användningen av öppna data har en stark koppling till användningen av stordata, det vill säga stora mängder informationsmaterial. Det finns också en koppling mellan användningen av stordata och sannolikheten att skapa innovationer. Omsättningen för sådana företag i informations- och kommunikationsbranschen som utnyttjade data vid utvecklingen av nya tjänster och/eller produkter ökade under åren 2012–2014 med i genomsnitt över 17 procent mer än i de företag i samma bransch som inte utnyttjade data i sin innovationsverksamhet. I synnerhet utnyttjandet av trafikdata i innovationsverksamheten hade ett nära samband med en ökad omsättning.

Öppna data räcker inte i sig – det behövs verktyg för informationshantering

I de centrala organisationer som förvaltar registeruppgifter har man gjort rätt stora framsteg i att offentliggöra data. Budgethänsyn utgör delvis fortfarande ett hinder för offentliggörandet. Att offentliga data finns tillgängliga för vem som helst är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att data ska kunna utnyttjas i stor skala. Olika ämbetsverk och förvaltningsområden har olika praxis för informationshanteringen. Det finns också mycket som behöver utvecklas när det gäller informationshanteringen och informationsstyrningen. 

Det har utvecklats bra verktyg för informationshanteringen, såsom databokslut, men dessa har inte tagits i allmänt bruk. Det är svårt att hitta öppna data eftersom distributionen är så splittrad. Det behövs mer dialog mellan dem som tillhandahåller data och dem som använder data. Också förvaltningsövergripande bästa praxis bör införas för att skapa enhetliga modeller för förvaltning och tillhandahållande av öppna data. 

Mekanismerna inom dataekonomin kräver omfattande forskning

För närvarande hämmas forskningen kring de ekonomiska effekterna av öppna data av att det inte finns någon systematisk datainsamling i fråga om utnyttjandet av öppna data. Det bör dock beaktas att öppna data utgör bara en liten del av all data som olika användargrupper utnyttjar.

För att förstå mekanismerna inom dataekonomin behövs det mer forskningsdata om företags användning av data och om de ekonomiska effekterna. För att möjliggöra forskning som baserar sig på analys av material inom området bör man utveckla insamlingen av sådant statistiskt material som beskriver användningen av data.

Projektet leddes av Näringslivets forskningsinstitut och genomfördes i samarbete mellan Näringslivets forskningsinstitut och Open Knowledge Finland. Projektet utfördes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016. I projektets styrgrupp deltog representanter från kommunikationsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, försvarsministeriet, utrikesministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, finansministeriet och miljöministeriet.

Rapporten (På finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Ytterligare information:

Heli Koski, forskningschef, Näringslivets forskningsinstitut, tfn +358 50 466 3214, heli.koski(at)etla.fi