Hoppa till innehåll

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning granskar klimatneutralitetsmålets konsekvenser för elsystemet

Arbets- och näringsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
29.1.2021 8.52
Pressmeddelande 61/2021

Statsminister Sanna Marins regering har fastställt ett ambitiöst mål för Finland att vara klimatneutralt fram till 2035. AFRY genomförde för statsrådet en utredning som kartlade och bedömde de konsekvenser som målet för koldioxidsnålhet har för Finlands elsystem och leveranssäkerhet då den varierande produktionen av förnybar el ökar.

Dessutom framlägger utredningen metoder för att svara på det ökade behovet av flexibilitet för att elsystemet på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt ska svara på samhällets behov av leveranssäker el.

Utredningen används i beredningen av den nationella klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt som nämns i regeringsprogrammet.

För att uppnå klimatneutralitet har olika sektorer utarbetat färdplaner för koldioxidsnålhet där minskningen av utsläpp vilar starkt på el. Det ökade behovet av el har betydande konsekvenser för elsystemet i Finland.

Konsekvenserna av elektrifieringen har beskrivits och bedömts med hjälp av tre scenarier, vars utgångspunkt är de olika färdplanerna som sektorerna utarbetat samt kommunikationsministeriets scenarier. Dessa visar att behovet av el ökar betydligt inom viktiga industrisektorer i Finland och också inom andra sektorer, såsom i trafik och uppvärmning.

Grundscenariot fungerar som jämförelseobjekt jämfört med två elektrifieringsscenarier, där efterfrågan på el ökar mera. De två elektrifieringsscenarierna skiljer sig på 2030-talet i synnerhet vad gäller elens efterfrågeflexibilitet samt utvecklingen av kärn- och vindkraftskapacitet.

Enligt utredningen hålls det reella medelpriset på el på en lägre nivå, 40 euro/MWh, i grundscenariot, medan det i elektrifieringsscenarierna stiger till en nivå kring 50 euro/MWh fram till 2035. I båda elektrifieringsscenarierna ökar dessutom frekvensen för timmar med lågt och högt elpris märkbart.

I elmarknadsmodelleringen som gjorts i utredningen var det uttryckligen långa och kalla perioder utan vind som var problematiska. Under dessa perioder kunde elpriset i elektrifieringsscenarierna stiga till en hög nivå för en längre tid.

Efterfrågeflexibiliteten spelar en central roll i synnerhet i det elektrifieringssceneriet som har mer produktion som varierar enligt vädret. Det kritiska med tanke på efterfrågeflexibiliteten är tidsskalan, dvs. för en hur lång period det flexibla föremålet för efterfrågan (till exempel en industriell process eller laddning av en elbil) kan minska förbrukningen och därmed hur långa perioder av lägre väderberoende produktion som kan stödjas.

Det är dock svårt att helt eliminera väderrisken med flexibel konsumtion och det traditionella exemplet på en lång och kall period utan vind är en relevant och krävande situation för systemet.

Till följd av elektrifiering är elsystemet i Finland striktare även till sin effektbalans och det finns en låg risk för effektbrist i elektrifieringsscenarierna. Risken för effektbrist fördubblas i scenariot där det i stället för jämn kärnkraftsproduktion finns varierande produktion av förnybar vindkraft. De förväntade värdena för effekt- och energibrist hålls dock på en måttlig nivå i alla scenarier och är bra jämfört med den typiska dimensioneringen i elsystem i flera europeiska länder.

Utredningen om klimatneutralitetsmålets konsekvenser för elsystemet genomfördes som en del av genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Mer information:

Jimmy Forsman, projektchef, AFRY Management Consulting Oy, tfn 010 334 9319, jimmy.forsman(at)afry.com
Tatu Pahkala, styrgruppens ordförande, ANM, tfn 029 506 4217, tatu.pahkala(at)tem.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.