Sök

17.11.2021 | Ekosystemen har en allt viktigare roll när det gäller att driva innovations- och näringspolitik på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Utvärderingen och mätningen av olika ekosystems betydelse och effekter håller ännu på att utvecklas både på nationell och internationell nivå, och det är komplicerat att bedöma ekosystemens effekter. De nuvarande mätmetoderna och datainsamlingen bidrar int...

5.4.2022 | Revideringen av miljöskyddslagen ledde till smidigare förfaranden och effektivare övervakning. Även naturvärdena för förläggningen av torvutvinningen har kunnat beaktas bättre. I en utredning som publicerades den 5 april granskades lagrevideringens funktion och effekt, och revideringarna konstaterades i huvudsak ha utfallit väl.

16.2.2021 | Forskningsprojektet utredde vilka samlade effekter ändringarna i utlänningslagen och tillämpningspraxis har haft för personer som sökt och beviljats internationellt skydd. Undersökningen begränsades till ändringar som godkändes eller trädde i kraft under regeringsperioden 2015–2019. Den visar att lagändringarna, som gjordes för att effektivisera asylprocessen, också har försvagat de sökandes ställning.

25.2.2022 | Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.

19.4.2021 | Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.

22.1.2021 | Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

28.1.2019 | En färsk undersökning av Näringslivets forskningsinstitut och Löntagarnas forskningsinstitut ger mer detaljerad information om konjunkturers effekter på Finlands ekonomi. Undersökningen, vars resultat offentliggjordes den 28 januari, ger en mer preciserad bild av utvecklingen av den produktionspotential som är oberoende av konjunkturväxlingar. Inom ramen för undersökningen bedömdes också tillväxtutsikterna för den potentiella produktionen i samhällsekonomin åren 2019–2023.

27.8.2020 | Främjandet av jämställdhet och likabehandling inom högskoleutbildningen i Finland stöds av information om åtgärder i jämförelseländer och om dessa åtgärders effekter. En översikt som gjorts inom ramen för Åbo universitets och Tammerfors universitets gemensamma GATE-projekt (Gaining Access to Tertiary Education) visar hur jämställdhet och likabehandling främjas i Sverige genom lagstiftning, ekonomisk styrning och informationsstyrning.

15.4.2020 | Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.

8.3.2019 | Undersökningen av de periodiska intervjuerna med arbetslösa visar att de leder till att arbetssökande effektivare hänvisas till tjänster för arbetssökande kunder. Att intervjua alla kunder med tre månaders mellanrum fungerar dock inte och är inte ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt.

13.2.2019 | Den fjärde handelsperioden inom EU:s utsläppshandel omfattar åren 2021–2030. EU:s utsläppshandelsdirektiv, som reviderades inför den fjärde handelsperioden, trädde i kraft i april 2018. Europeiska kommissionen har lagt fram särskilda diskussionsunderlag med olika alternativ till detaljerad lagstiftning om utsläppshandel. Nu har Pöyry Management Consulting Oy granskat olika frågor i kommissionens förslag som bedömts vara viktiga för Finland.

11.2.2020 | Slopandet av skattestödet för dieselbränsle skulle vara ett effektivt ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen, visar en undersökning av Pellervon taloustutkimus PTT. Slopandet skulle försvaga exportindustrins kostnadskonkurrenskraft, men relativt lite. För hushållen skulle slopandet av skattestödet kunna kompenseras exempelvis i form av inkomstöverföringar eller sänkta skatter på förvärvsinkomster.

6.3.2026 | Nedmonteringen av havsbaserade vindkraftverk i Finlands ekonomiska zon kräver tydlig och flexibel reglering. En ny undersökning visar att kostnaderna för nedmontering är höga, och därför måste betalaren säkerställas i förväg i händelse av insolvens. Vid partiell nedmontering i stället för fullständig nedmontering av konstruktionerna bedöms kostnaderna minska avsevärt. Med tanke på de negativa konsekvenserna bör omfattningen av nedmonteringen dock alltid bedömas från fall till fall.

18.12.2024 | Forskningsrapporten som publicerades av statsrådet granskar möjligheter och utmaningar för att mäta dataekonomins storlek, ekonomiska betydelse och effekter i Finland. I rapporten bedöms också dataekonomins färdigheter i Finland och i jämförelseländer med hjälp av Databarometern som tagits fram i projektet. Forskningen genomfördes av Näringslivets forskningsinstitut Etla, Tieke och Demos Helsinki.

28.10.2024 | I synnerhet nedskärningar av det allmänna bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa ökar små inkomster i barnfamiljer år 2024. Särskilt familjerna med en vårdnadshavare behöver ofta social trygghet för att komplettera sin försörjning, visar en färsk undersökning.

29.4.2024 | Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

30.9.2025 | En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.

8.5.2024 | Undersökningen visar att utvecklingen av en laddningsinfrastruktur med hög effekt längs huvudlederna är kopplad till efterfrågan på elbilar. Offentliga investeringar kommer även i fortsättningen att behövas längs rutter som fortfarande har en svag täckning vad gäller laddningsinfrastruktur.

21.3.2024 | Utredningen undersökte möjligheterna och effekterna av beskattningen av biomassa i Finland, särskilt i fråga om fjärrvärme och värmeproduktion inom industrin, samt bedömde konsekvenserna bland annat för klimatet, statsfinanserna, konsumenterna och industrin.