Sök

24.5.2024 | Utredningen granskade ökningen av mervärdet av näringar som baserar sig på ekosystemtjänster inom bioekonomin. De analyserade företagens mervärde i förhållande till omsättningen ligger på en god nivå och uppskattades uppgå till i genomsnitt cirka 40 procent. Det är möjligt att öka mervärdet, men det behövs mer detaljerad information, särskilt om konsumenternas behov. Företagens och aktörernas nätverka...

19.5.2021 | Enligt en undersökning som publicerats av Näringslivets forskningsinstitut Etla den 19 maj kommer den ekonomiska tillväxten från och med 2040-talet att hämmas permanent som en följd av förändringarna i befolkningsstrukturen, om inte nativiteten stiger betydligt, invandringen ökar och invandrarnas sysselsättningsgrad höjs.

30.5.2022 | Fördelningen av arbete och kapital har försämrats inom företagssektorn i Finland under 2000-talet, vilket har bromsat upp produktivitetstillväxten avsevärt. En central bidragande faktor till att tillväxten bromsas upp är att arbetskraften koncentreras till företag med lägre produktivitet. Genom att avlägsna bidragsfällor samt öka arbetskraftens rörlighet och lönekonkurrensen kunde fördelningen av arbetskr...

14.6.2024 | På basis av en forskning om miljöprodukter och miljötjänster föreslås det en ny bedömningsram för upprättandet av de förteckningar som det avtalas om på internationell nivå. Enligt forskningen har de finländska företagen en internationell konkurrensfördel också inom miljösektorn.

14.3.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 13.3.2025 VN/6958/2025 VN/6958/2025-VNK-4 VALTIONEUVOSTON KANSLIA PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi tfn 0295 16001 STATSRÅDETS KANSLI PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi/sv Tfn 0295 16001 Statsrådets beslut om forskningsplanen för 202...

4.12.2023 | För att Finland ska lyckas i den gröna omställningen krävs en effektivare prissättning och reglering av koldioxidutsläppen, främjande av konkurrens inom branscherna för grön teknik och en långsiktig investeringsstrategi. Enligt en färsk undersökning måste Finland också delta i det internationella samarbetet för att förhindra koldioxidläckage och se till att det i framtiden finns tillräckligt med kompetent grön arbetskraft.

20.6.2024 | Enligt scenariokalkyler kommer Finland inte att uppnå målet om koldioxidneutralitet före 2035 med nuvarande klimat- och energipolitiska åtgärder. Det är klart att ytterligare åtgärder krävs. Beroende på kalkylernas utgångspunkter omfattar behovet av ytterligare åtgärder 2–19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekv.). De största osäkerhetsfaktorerna gäller hur markanvändningssektorn utvecklas och huruvida det görs investeringar inom ren energi och industri.

31.10.2023 | Enligt en gemensam undersökning som publicerades av Labore och Etla bör forsknings- och utvecklingsfinansiering allokeras under noggrant övervägande, men inte ”orkestrerat”. Dessutom konstateras att den gröna omställningen, om den genomförs på rätt sätt, kan vara en drivkraft för produktivitetsutveckling.

10.1.2019 | Kommunernas finansiering genomgår stora förändringar i samband med vård- och landskapsreformen. Konsultbyrån för regionutveckling MDI och stadsforskningsföretaget Kaupunkitutkimus TA har utrett hur statsandelssystemet, som kommer att förnyas, kan tillämpas särskilt för att öka planläggningen och bostadsproduktionen i växande kommuner. Syftet med undersökningen var också att utreda på vilka andra sätt man kan stödja kommuners tillväxt och lösa problemen i krympande kommuner.

27.3.2023 | Enligt en utredning som publicerades den 27 mars kommer de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna för hela samhällsekonomin och den offentliga ekonomin sannolikt att vara mindre i Finland än i de flesta andra länder under de kommande årtiondena. Under de närmaste årtiondena spelar den gröna omställningen och dess avancemang i Finland en viktigare roll än konsekvenserna av klimatförändringen för ekonomin.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

31.8.2018 | Den cirkulära ekonomin är betydande för Finlands ekonomi, men ofta behöver den styras. Utmaningen är att skapa värde av material, komponenter eller apparater som definierats som avfall. Detta kan påverkas med ekonomiska styrmedel. Nuvarande styrmedel är effektiva inom många områden men inte över hela linjen. Dessutom utmanar växande förväntningar och politiska mål oss att utveckla styrmedlen till en ny nivå.

5.5.2023 | Skuldproblem i småföretag kan förebyggas genom att säkerställa att företagen fattar beslut om kredittagning utifrån tillräcklig information och att kreditgivarna gör en noggrann bedömning av kreditvärdigheten. I en utredning som genomförts av Östra Finlands universitet föreslås nya bestämmelser om bland annat god kreditgivningssed och registrering av kreditgivare.

19.1.2018 | I det urbaniserade Finland är naturen en viktig källa till välbefinnande och rekreation. Också utländska turister är allt mer intresserade av den finska naturen. Därför finns det betydande tillväxtmöjligheter för turist- och rekreationstjänster i skogs- och vattenområden. Det bristfälliga informationsunderlaget försvårar dock utvecklingen av turist- och rekreationstjänsterna och skapandet av en gemensam vision.

6.6.2023 | Den privata tjänstesektorn i Finland dras med omfattande produktivitetsproblem, vilket förklarar de senaste årens svaga utveckling av hela produktiviteten. Industrin har ändå förmått behålla sin relativt starka position, framgår det av Etlas och Labores undersökning. Finland behöver mer radikala innovationer samt experter för att ta sig tillbaka till produktivitetens frontlinje.

8.2.2023 | De ekonomiska företagsstöd som beviljas av kommunerna övervakas inte systematiskt och saknar enhetliga processer. Kommunernas anslutning till det befintliga nationella registret över företagsstöd möjliggör en företagsspecifik uppföljning av de minimis-stödackumulering och jämförbarhet i fråga om beviljade stöd, konstateras i en rapport som utarbetats av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet om företagsstöd som beviljas av kommuner i Finland och som publicerades den 8 februari.

8.12.2021 | Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.

13.1.2022 | En undersökning som publicerades den 13 januari visar att den effektivaste stödpolitiken omfattar en allokering av forsknings- och utvecklingsstöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationskapacitet. Inom den praktiska innovationspolitiken ger dessutom ger icke-selektiva stöd, som till sin karaktär liknar FoU-skattestöd, en betydlig välfärdsökning, trots att tillväxten inte når samma nivå som den till följd av selektiva innovationsstöd.

14.12.2020 | Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.

21.6.2022 | Utvecklingen av välfärdsekonomin pågår för närvarande aktivt i Finland. Finland saknar dock en nationell metod för att följa upp välfärdens utveckling och styra beslutsfattandet i ljuset av den informationen. I den färska utredningen beskrivs fyra utvecklingslinjer för styrningen av välfärdsekonomin.