Sök

6.3.2026 | Nedmonteringen av havsbaserade vindkraftverk i Finlands ekonomiska zon kräver tydlig och flexibel reglering. En ny undersökning visar att kostnaderna för nedmontering är höga, och därför måste betalaren säkerställas i förväg i händelse av insolvens. Vid partiell nedmontering i stället för fullständig nedmontering av konstruktionerna bedöms kostnaderna minska avsevärt. Med tanke på de negativa konsekvenserna bör omfattningen av nedmonteringen dock alltid bedömas från fall till fall.

22.6.2022 | Det finländska sociala trygghetssystemet är omfattande ur ett europeiskt perspektiv och uppmuntrar till sysselsättning. Utmaningen med systemet är att samordna förmånerna och tjänsterna så att de erbjuder meningsfulla och rättidiga servicestigar för alla arbetslösa.

2.12.2024 | Ungas utkomst är en avsevärd utmaning i Finland. Enligt en färsk undersökning är unga som bor ensamma utsatta för utkomstrisker, och det allt mer lånebaserade studiestödet ökar risken för skuldsättning. Unga med främmande språk som modersmål och unga med funktionsnedsättning är särskilt utsatta.

19.3.2019 | Unga och arbetslösa utgör de största grupperna som får grundläggande utkomststöd. Boende orsakar närmare hälften av utgifterna för de hushåll som får grundläggande utkomststöd. Detta framgår av en undersökning som publicerades den 19 mars. Folkpensionsanstalten, Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Helsingfors universitet har gjort undersökningen inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

18.11.2024 | Enligt den utredning som statsrådet låtit göra anses hemsjukhuset vara en serviceform som växer i framtiden och är till och med en primär serviceform. Det behövs mer undersökning av effektivitet. Utredningens resultat publicerades i slutrapporten för projektet Hemsjukhusverksamhetens nuläge, effektivitet och mätning av verksamheten.

15.10.2024 | En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig.

2.5.2024 | Frivilliga studier med arbetslöshetsförmån framstår som ett fungerande instrument tack vare dess effektivitet och mångsidighet. Enligt undersökningen ökar arbetslöshetsförmånen studier bland arbetslösa och sysselsättningen bland dem som deltar i studierna, men tränger samtidigt undan studier med studiestöd.

28.2.2023 | Den rätt till social trygghet som grundlagen garanterar, de övriga bestämmelserna om grundläggande rättigheter i grundlagen och de människorättskonventioner som är bindande för Finland ställer endast ramvillkoren för en reform av det sociala trygghetssystemet. De sociala grundläggande rättigheterna och mänskliga rättigheterna kräver inte egentligen ett system för social trygghet som motsvarar det nuvara...

15.8.2024 | Under konjunktursvackor kan det finländska permitteringssystemet bidra med flexibilitet för både arbetsgivarna och arbetstagarna, men det är inte nödvändigtvis bra med tanke på produktiviteten inom hela samhällsekonomin, konstateras det i en utredningsrapport av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Helsingfors universitet och Owal Group. Permitteringarna är tämligen starkt koncentrerade till vi...

18.3.2022 | Enligt en undersökning som publicerades den 18 mars har deltidsarbete där jämkad arbetslöshetsförmån kompletterar inkomsterna ökat. Dröjsmålen i utbetalningen av förmånen har förkortats, men alla byråkrati- och informationsfällor har inte kunnat åtgärdas. Servicesystemet kan vara ett bättre stöd vid övergången till heltidsarbete än i nuläget.

4.4.2023 | I slutrapporten om forskningsprojektet för familjers mångfald i lagstiftningen som genomfördes som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet föreslås ändringar i den finländska familjelagstiftningen, ärvdabalken och den sociala tryggheten. I en undersökning som publicerades den 5 april har lagstiftningens strukturer setts över med tanke på familjers mångfald.

5.5.2021 | Enligt en utredning som utförts av FPA, Fimea, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd är det möjligt att effektivisera priskonkurrensen för läkemedel inom referensprissystemet genom att påverka prisperiodernas längd och marknadens centralisering. Även incitamenten för apoteken att distribuera förmånligare preparat bör utvecklas.

26.11.2020 | I Finland är det relativt vanligt att barn bor växelvis hos föräldrar som inte bor ihop. Detta gäller nästan 30 procent av dessa barn. De förmåner och tjänster som familjerna erbjuds stöder emellertid inte alltid växelvist boende. Detta framgår av slutrapporten över ett studieprojekt om barns växelvisa boende och sociala trygghet.

25.4.2023 | I Finland genomförs offentliga upphandlingar till ett värde av 31 miljarder euro varje år. Av utredningen som publicerades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet den 25 april framgår att ökad gemensam upphandling skulle kunna leda till ökad konkurrens, varigenom betydande besparingar skulle kunna göras i de offentliga finanserna. Dessutom saknar Finland en nationell upphandlingsdatabas som skulle förbättra upphandlingarnas kostnadseffektivitet och kvalitet.

19.4.2021 | Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.

10.6.2020 | Arbetsmarknadspolitikens inverkan på sysselsättningen är begränsad, konstateras det i en översiktsrapport baserad på forskningslitteratur som publicerades den 10 juni. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar sannolikheten för att arbetslösa ska få jobb i relativt liten grad, och dessutom har åtgärderna sidoeffekter som försämrar åtgärdernas inverkan på sysselsättningsgraden. I rapporten rekommende...

8.2.2022 | En forskargrupp vid Lapplands universitet utredde hur bestämmelser om mutbrott som gäller mutande av utländska tjänstemän har tillämpats i rättspraxis. Utredningen visar att den rättsliga behandlingen av fall av mutbrott i samband med internationell affärsverksamhet är förknippad med olika utmaningar som hänför sig till strafflagstiftningens omfattning, formuleringen av bestämmelser, tillgången till bevis och beviströskeln.

3.9.2020 | En forskargrupp har utrett hur tjänster som stöder sysselsättningen och arbetsförmågan kan göras smidigare. I forskargruppens rekommendationer betonas människoorientering, samordning av tjänsterna och utkomstförmånerna samt behovet att långsiktigt utveckla tjänsterna i samarbete mellan förvaltningsområdena.

15.12.2020 | Enligt en utredning av lägesbilden för vinningen av miljöbrott som publicerades den 15 december är det ibland svårt att identifiera, beräkna och bedöma vinningen av miljöbrott. Därför bör den nettovinningsprincip som används vid beräkningen utredas och kartläggas närmare.

14.4.2022 | Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning ökar sysselsättningen för deltagarna med i genomsnitt 5–10 procentenheter och de genomsnittliga årliga löneinkomsterna med cirka 2 500 euro beroende på granskningstidpunkt och målgrupp, uppger en rapport som upprättats av Pellervo ekonomisk forskning PTT, Forskning om arbete och ekonomi LABORE och MDI Public.