Sök

29.4.2024 | Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

11.2.2020 | Slopandet av skattestödet för dieselbränsle skulle vara ett effektivt ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen, visar en undersökning av Pellervon taloustutkimus PTT. Slopandet skulle försvaga exportindustrins kostnadskonkurrenskraft, men relativt lite. För hushållen skulle slopandet av skattestödet kunna kompenseras exempelvis i form av inkomstöverföringar eller sänkta skatter på förvärvsinkomster.

19.3.2019 | Unga och arbetslösa utgör de största grupperna som får grundläggande utkomststöd. Boende orsakar närmare hälften av utgifterna för de hushåll som får grundläggande utkomststöd. Detta framgår av en undersökning som publicerades den 19 mars. Folkpensionsanstalten, Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Helsingfors universitet har gjort undersökningen inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

18.12.2018 | Lönesubvention till företag ökar i någon mån förvärvsinkomsterna och antalet arbetsmånader för dem som anställts med subventionen och minskar deras arbetslöshetsrisk efter subventionsperioden, framgår det av en omfattande konsekvensbedömning. I den aktuella undersökningen har man utrett lönesubventionens genomslagskraft under olika tider och olika bakgrundsfaktorers inverkan på skillnaderna i genomslagskraften.