Sök

20.6.2024 | Enligt scenariokalkyler kommer Finland inte att uppnå målet om koldioxidneutralitet före 2035 med nuvarande klimat- och energipolitiska åtgärder. Det är klart att ytterligare åtgärder krävs. Beroende på kalkylernas utgångspunkter omfattar behovet av ytterligare åtgärder 2–19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekv.). De största osäkerhetsfaktorerna gäller hur markanvändningssektorn utvecklas och huruvida det görs investeringar inom ren energi och industri.

12.12.2022 | Det börjar bli allt viktigare att beakta hållbarheten i organisationernas verksamhet. Digita-liseringen av den offentliga sektorns tjänster ses som ett alternativ för att minska miljöef-fekterna av serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen. De digitala tjänsterna kan minska växthusgasutsläppen och de övriga negativa miljökonsekvenserna bland annat genom att trafiken, behovet av uppvärmning av serviceställen och pappersförbrukningen minskar.

11.1.2023 | Enligt en undersökning som Tammerfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Aalto-universitetet och Östra Finlands universitet gjort för statsrådet lämpar sig största delen av de vanligaste ytterväggskonstruktionerna i Finland också för ett föränderligt klimat. De kalkylerade och observerade temperaturerna i servicehus och bostäder är dock höga redan i nuvarande klimatförhållanden.

4.6.2026 | Meteorologiska institutet ska leda ett forskningsprojekt för att för första gången beskriva hur en försvagning av den atlantiska meridionala cirkulationen (Amoc) påverkar Finland. Hiipuva -projektet, som finansieras av statsrådet, stärker kunskapsunderlaget för beredskap i en situation där tippningspunkter i klimatsystemet snabbt kan förändra levnadsförhållandena.

25.3.2025 | I en färsk undersökning från Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet och Demos Helsinki konstaterar man att den lokala frivilligverksamheten inte får tillräckligt med stöd, även om den är en central del av samhällets kristålighet.

16.12.2024 | För att nya produkter inom bioekonomin ska komma in på marknaden kan det behövas draghjälp från klimat- eller miljölagstiftning, visar en undersökning genomförd av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut och Naturresursinstitutet. För många produkter är problemet deras svaga prismässiga konkurrenskraft. Dessutom upplevdes det vara svårt att få finansiering för anläggningsinvesteringar i pilotskala. I undersökningen granskades fyra värdekedjor inom bioekonomin.

23.9.2024 | Det pågår stora omställningar på den frivilliga koldioxidmarknaden. I en ny rapport identifieras och analyseras sex möjliga utvecklingsriktningar för den frivilliga CO2-marknaden och deras konsekvenser för Finland.

1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.

11.12.2023 | Regleringen som gäller företagens miljöåtgärder, företagsansvar och klimatpåståenden befinner sig i ett stort brytningsskede, och gränsen mellan den frivilliga och den reglerade koldioxidmarknaden är i färd att suddas ut. Finland har möjlighet att spela en viktig roll på EU-nivå när regleringen utvecklas, berättar en ny utredning.

19.10.2023 | Enligt en undersökning som Aalto-universitetet, Institutet för hälsa och välfärd och Filha ry har gjort för statsrådet överhettas byggnader betydligt under en het sommar, vilket avsevärt ökar antalet för tidiga dödsfall och perioder av sjukhusvård. Dessutom kan otillräcklig ventilation öka risken för luftvägsinfektion och den inverkan som infektioner har på hälsan.

31.5.2021 | Enligt en färsk studie är en förutsättning för en övergripande hantering av klimatmigrationen en målmedveten klimatpolitik och stöd för anpassningen till klimatförändringen bland annat genom humanitärt bistånd, civil krishantering, utvecklingssamarbete samt utbildning och forskning liksom även invandringspolitik.

22.8.2023 | Finlands miljöcentral undersökte tillsammans med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet vilka styrmedel eller kombinationer av dem som skulle kunna användas för att halvera koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion fram till år 2035.

30.5.2022 | Utredningen som Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT genomförde för statsrådet om möjligheterna för små modulära kärnreaktorer (SMR-teknik) i Finland visar att dessa reaktorer redan inom ramen för den nuvarande kärnenergilagstiftningen skulle kunna genomföras i Finland inom produktion av antingen elektricitet eller värme eller både och.

28.4.2022 | Proaktiv beredskap inför klimatförändringen minskar förlusterna i förhållande till reaktiv anpassning, där man handlar först efter att de första skadorna uppstått. I projektet ”Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta” (Kostnadsberäkning av inaktivitet inför klimatförändringen, KUITTI) som beställts av statsrådet sammanfattas den kunskap man har om klimatförändringens ekonomiska konsekvenser för Finland.

13.4.2021 | Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs.

27.1.2021 | För att uppnå de nationella återvinnings- och klimatmålen måste man planera och genomföra effektiva styrningsmetoder inom hela avfallsvärdekedjan. Enligt statsrådets färska utredning leder en fast, viktbaserad avfallsförbränningsskatt som grundar sig på det nuvarande priset på utsläppsrätter eller en skattenivå jämförbar med den nuvarande energibeskattningen inte till några nämnvärda återvinnings- och klimateffekter.

19.8.2019 | Kostens klimatpåverkan kan minskas med 30–40 procent genom att ändra på kostvanorna och ta hand om kollagren i åkermark. En övergång till klimatvänlig kost förutsätter således förändringar på systemnivå, konstateras det i slutrapporten från projektet RuokaMinimi.

29.1.2021 | Statsminister Sanna Marins regering har fastställt ett ambitiöst mål för Finland att vara klimatneutralt fram till 2035. AFRY genomförde för statsrådet en utredning som kartlade och bedömde de konsekvenser som målet för koldioxidsnålhet har för Finlands elsystem och leveranssäkerhet då den varierande produktionen av förnybar el ökar.

22.1.2021 | Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.

3.4.2020 | Finland har ett välutvecklat och internationellt erkänt nationellt framsynssystem. Framsynsarbete får hela tiden större betydelse i takt med att det sker allt snabbare förändringar i omvärlden. I Finland är den offentliga förvaltningens framsynsarbete dock ensidigt med tanke på de föränderliga omständigheterna. Organisationerna fokuserar huvudsakligen på kartläggning av sannolika framtidsutsikter i stället för överraskningar och nya möjligheter.