Sök

30.10.2024 | En slutrapport från projektet Hälsoskyddet nu och i framtiden publicerades den 30 oktober. Rapporten innehåller en analys av hur hälsoskyddet för närvarande ser ut i Finland och hur väl hälsoskyddslagstiftningen fungerar. I rapporten redogörs för utvecklingsbehov som identifierats i uppgiftsfältet för hälsoskyddet. Kommunerna ansvarar för hälsoskyddstillsynen, medan de statliga myndigheterna ansvarar för ledningen och styrningen av tillsynen.

30.9.2025 | En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.

19.6.2023 | Reformen av antagningen av studerande till högre utbildning 2018 har väckt stark kritik i den offentliga debatten. Den undersökning som Helsingfors universitet utarbetat för statsrådet visar dock att de farhågor som reformen väckt delvis är överdimensionerade.

28.2.2023 | Den rätt till social trygghet som grundlagen garanterar, de övriga bestämmelserna om grundläggande rättigheter i grundlagen och de människorättskonventioner som är bindande för Finland ställer endast ramvillkoren för en reform av det sociala trygghetssystemet. De sociala grundläggande rättigheterna och mänskliga rättigheterna kräver inte egentligen ett system för social trygghet som motsvarar det nuvara...

7.8.2024 | En färsk studie av Tammerfors universitet visar att förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna är spänt, vilket försvårar deras verksamhet. De upptäckta spänningarna har att göra med den valda reform- och finansieringsmodellen, välfärdsområdenas begränsade självstyrelse, strikt statlig styrning, makt- och ansvarsfördelning, samarbetspraxis, beslutskulturen och det ekonomiska läget.

10.5.2024 | I Finland har man redan under en längre tid strävat efter att öka tidigt stöd med låg tröskel för barn, unga och familjer. Ändå anser både klienter och yrkespersoner inom socialvården och andra yrkespersoner att man inte ännu har lyckats tillräckligt bra med detta. Det här konstateras i en undersökning som publicerades den 10 maj och där lägesbilden för och utvecklingsbehoven av det tidiga stödet inom socialtjänster för barn och familjer utreddes.

25.11.2020 | Det centrala syftet med den förnyade diskrimineringslagen, som trädde i kraft 2015, var att förenhetliga diskrimineringsförbudet och sammanföra olika diskrimineringsgrunder för att omfattas av ett enhetligt rättsskydd inom alla livsområden. På lagstiftningsnivå har ett flertal av syftena för reformen lyckats och lagens utbud av metoder betraktas allmänt som gott. Olika diskrimineringsgrunder har beaktats bättre jämfört med den tidigare lagen och regleringen har harmoniserats.

21.12.2018 | Inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017 har det gjorts en utvärdering av totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering. Statsrådet fattade ett principbeslut om reformen 2013. Enligt utvärderingsrapporten, som publicerades den 21 december, finns det inget behov av ytterligare omfattande strukturella reformer inom forskningsfält...

15.4.2024 | Det är mycket vanligt att studerande arbetar under studietiden. Vid organiseringen av studierna har i synnerhet yrkeshögskolorna på ett utmärkt sätt beaktat arbete vid sidan av studierna. Arbete under semestermånaderna har en positiv koppling till utexaminering och inkomster. Det finns inte en så tydlig koppling mellan arbete under terminen och utexaminering och inkomster. Man har upptäckt att höjnin...

23.4.2024 | Åren 2019–2020 utarbetades det en gemensam strategi för hela den offentliga förvaltningen. Enligt strategin ska Finland i framtiden ha världens bästa offentliga förvaltning. Strategins målsättningar och konsekvenser och processen med att utarbeta och genomföra strategin presenteras i en färsk utvärderingsrapport.

15.10.2024 | En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig.

2.5.2024 | Frivilliga studier med arbetslöshetsförmån framstår som ett fungerande instrument tack vare dess effektivitet och mångsidighet. Enligt undersökningen ökar arbetslöshetsförmånen studier bland arbetslösa och sysselsättningen bland dem som deltar i studierna, men tränger samtidigt undan studier med studiestöd.

23.1.2018 | Under de senaste åren har yrkesutbildningen genomgått betydande ändringar. Sådana är bland annat den examensreform inom den grundläggande yrkesutbildningen som trädde i kraft 2015 och kompetensinriktning som infördes i samband med reformen. Kompetensinriktning har varit utgångspunkten för reformen av yrkesutbildningen och den nya lagen om yrkesutbildning som trädde i kraft vid ingången av 2018. Enl...

2.12.2024 | Ungas utkomst är en avsevärd utmaning i Finland. Enligt en färsk undersökning är unga som bor ensamma utsatta för utkomstrisker, och det allt mer lånebaserade studiestödet ökar risken för skuldsättning. Unga med främmande språk som modersmål och unga med funktionsnedsättning är särskilt utsatta.

28.10.2024 | I synnerhet nedskärningar av det allmänna bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa ökar små inkomster i barnfamiljer år 2024. Särskilt familjerna med en vårdnadshavare behöver ofta social trygghet för att komplettera sin försörjning, visar en färsk undersökning.

3.4.2018 | En finländsk forskargrupp har analyserat de nya inkomstkällorna i EU:s budget. Enligt forskarna talar skattebasernas rörlighet samt produktionens och konsumtionens miljökonsekvenser för enhetligare skattebaser på EU-nivå. Harmoniseringen gör det möjligt att se över finansieringen av EU:s budget så att den i fortsättningen baserar sig på nya egna medel som fås direkt från medlemsstaternas skattebaser.

14.3.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 13.3.2025 VN/6958/2025 VN/6958/2025-VNK-4 VALTIONEUVOSTON KANSLIA PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi tfn 0295 16001 STATSRÅDETS KANSLI PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi/sv Tfn 0295 16001 Statsrådets beslut om forskningsplanen för 202...

17.1.2024 | I slutrapporten för projektet Civil beredskap tillsammans rekommenderas samordning av nationella och internationella säkerhetsrelaterade termer, beaktande av betydelsen av en säkerhetsrelaterad ordlista samt beaktande av nya begrepp och tänkesätt i utvecklingsarbete.

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.

3.4.2023 | Kommunförsöken upplevs vara på rätt väg när det gäller utvecklingsarbetet även om de betydande effekterna enligt statistiken på kommunnivå lyser med sin frånvaro. Enligt mellanrapporten av det forskarkonsortium som letts av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) är den kommande tvåårsperioden avgörande för i vilken grad reformeringen av servicen har lyckats och hur idéerna och verksamhetssätten från försöken kan anpassas till det nya ekosystemet för arbetskraftstjänsterna.