Sök

10.9.2026 | Avskiljning, användning och permanent lagring av koldioxid spelar en avgörande roll för att uppnå klimatmålen. När man utformar och främjar lösningar är det dock viktigt att beakta den övergripande hållbarheten och se till att lösningarna inte står i strid med övrig miljölagstiftning.

28.2.2019 | Skogarna som kolsänkor har en avgörande roll om man ser till möjligheterna att inom sektorn för markanvändning, förändring av markanvändning och skogsbruk (LULUCF) främja uppnåendet av Finlands klimatmål. Enligt färska scenarioberäkningar kan skogarnas kolsänkor fördubblas före 2050 jämfört med dagens läge. Växthusgasutsläppen inom jordbrukssektorn kan å sin sida mins-kas med ca 30 procent före 2050 jämfört med 1990 års nivå, men det kräver stora förändringar när det gäller odling av torvmarker.

23.9.2024 | Det pågår stora omställningar på den frivilliga koldioxidmarknaden. I en ny rapport identifieras och analyseras sex möjliga utvecklingsriktningar för den frivilliga CO2-marknaden och deras konsekvenser för Finland.

28.11.2022 | Enligt en utredning som gjorts för statsrådet förutsätter effektivare naturvård i ekonomiskogar att naturvården beaktas inom skogsbranschens hela verksamhetsfält: lagstiftningen, anvisningarna, incitamenten och styrningen av skogsägare. Detta förutsätter tillräckliga tids-, penning- och personresurser. Det behövs också indikatorer för bedömning av naturvårdens effekter.

11.12.2023 | Regleringen som gäller företagens miljöåtgärder, företagsansvar och klimatpåståenden befinner sig i ett stort brytningsskede, och gränsen mellan den frivilliga och den reglerade koldioxidmarknaden är i färd att suddas ut. Finland har möjlighet att spela en viktig roll på EU-nivå när regleringen utvecklas, berättar en ny utredning.

29.3.2021 | För att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogsnaturen behövs såväl ökat skogsskydd som ökad naturvård av ekonomiskog. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 29 mars och som utarbetats för statsrådet av Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Finlands viltcentral och Finlands miljöcentral.

25.3.2022 | Rymdverksamhet nyttjas i bred skala i beslutsfattandet och myndighetsverksamheten i samhället, även om man inte alltid är medveten om dess roll. Rymdverksamhet har i själva verket blivit en kritisk funktion i samhället. I utredningen Rymden i vår vardag (Avaruus arjessamme) som gavs ut den 25 mars konstateras det att störningar i verksamheten kan ha allvarliga konsekvenser för samhället.

29.3.2023 | Teknik för avskiljning, användning och lagring av koldioxid erbjuder Finland betydande möjligheter att både uppnå målet om klimatneutralitet och skapa ny affärsverksamhet. Det krävs dock en starkare nationell styrning, en tydligare lagstiftningsmiljö och åtgärder för att säkerställa hållbarhet för att dessa lösningar ska kunna införas. Detta konstateras i den utredning som Teknologiska forskningscentralen, Finlands miljöcentral och Tyrsky-Konsultointi har utarbetat för statsrådet.

31.1.2020 | Projektet MetsäVesi presenterade i november 2019 nya beräkningar av den belastning på vattendrag som härstammar från skogar och myrmarker. Beräkningarna har nu publicerats i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

31.1.2019 | Enligt en färsk undersökning är det med tanke på markanvändningssektorns klimatmål motiverat att minska avskogningen och öka beskogningen trots att dessa åtgärders effekter är relativt små i förhållande till den totala mängden kolsänkor i skogar. Den mest ändamålsenliga lösningen ur klimatsynpunkt är att begränsa avskogningen, det vill säga röjningen av skog för markanvändning, framför allt på torvmarker.

28.2.2019 | Finland kan nå målet om koldioxidneutralitet kring år 2040. För att nå målet måste Finland i första hand satsa på att snabbt minska växthusgasutsläppen inom alla utsläppssektorer. Dessutom måste det tas fram metoder för att fånga in koldioxid ur atmosfären. Att upprätt-hålla och stärka skogarna som kolsänkor spelar en viktig roll i sammanhanget. Avskiljning och lagring av koldioxid i samband med användning av bioenergi kan bli en användbar me-tod i framtiden.

19.12.2017 | Skogs- och vattenmiljöer skapar goda förutsättningar för naturturism och rekreationsanvändning av naturen i Finland. Trots att möjligheterna att använda skogar och vattenområden för rekreation och turism i princip är goda, kan en naturmiljö som är av dålig kvalitet också försvåra möjligheterna att utveckla naturturismen. Genom att trygga och förbättra kvaliteten på naturmiljön kan man stödja såväl förutsättningarna för naturturism som målen att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

19.1.2018 | I det urbaniserade Finland är naturen en viktig källa till välbefinnande och rekreation. Också utländska turister är allt mer intresserade av den finska naturen. Därför finns det betydande tillväxtmöjligheter för turist- och rekreationstjänster i skogs- och vattenområden. Det bristfälliga informationsunderlaget försvårar dock utvecklingen av turist- och rekreationstjänsterna och skapandet av en gemensam vision.

19.12.2017 | En mångsidig översikt över statistikföringen och uppföljningen av rekreations- och naturturism har färdigställts. I översikten, som har utarbetats av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral, bedöms tillräckligheten och kvaliteten hos sektorns nuvarande datalager. I översikten föreslås också olika åtgärder för att förbättra informationsproduktionen och datalagren. De flesta datainsamlingar, uppföljningar och statistiker kräver uppdatering och utvidgning.

14.2.2017 | Den bioekonomiska tillväxt som Finland eftersträvar förutsätter att man undanröjer många flaskhalsar. För att målen ska uppnås måste man ändra både inställningar och föreskrifter samt utveckla kunnandet. Detta framgår av forskningsprojektet Kohti biotaloutta: kapeikot ja ohjauskeinojen suuntaus om bioekonomi, som genomfördes av Pellervon taloustutkimus PTT och e2 Ajatuspaja.

26.8.2020 | Enligt en omfattande bedömning som gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke) har den biologiska mångfalden i Finland fortsatt minska under de senaste tio åren, men denna trend kan vändas. Förändringen uppnås genom att man ökar omfattningen av de åtgärder som konstaterats vara mest effektiva och beaktar naturens mångfald i allt beslutsfattande.

24.5.2018 | Enligt en färsk undersökning är ödemarksbruk ett viktigt tillväxtområde inom bioekonomin, och stöd till ödemarksbruk gynnar i synnerhet glesbygder där det råder brist på arbetsplatser.

20.12.2019 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Statsrådets allmänna sammanträde 19.12.2019 2(9) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Planens målsättningar Målet för utrednings...

20.9.2018 | UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Statsrådets allmänna sammanträde 3.12.2015 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Planens målsättningar Målet med utrednings...

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI 3.12.2015 Understatssekreterare Timo Lankinen Bakgrundspromemoria om statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016 Utrednings- och forskningsplanen har beretts under ledning av statsrådets kansli i en arbetsgrupp som samordnar...