Search

2.6.2025 | Den globala ekonomin är på väg in i en ny era av geoekonomi där nationalstater och de block som dessa bildar spelar en allt viktigare roll, framgår av en färsk undersökning. I geoekonomin utgör strävan att minska beroendet av andra länder och de geoekonomiska riskerna grunder för en selektiv industripolitik. De många beroendeförhållandena inom den internationella handeln gör också Finland sårbart i en eventuell krissituation.

18.12.2024 | Forskningsrapporten som publicerades av statsrådet granskar möjligheter och utmaningar för att mäta dataekonomins storlek, ekonomiska betydelse och effekter i Finland. I rapporten bedöms också dataekonomins färdigheter i Finland och i jämförelseländer med hjälp av Databarometern som tagits fram i projektet. Forskningen genomfördes av Näringslivets forskningsinstitut Etla, Tieke och Demos Helsinki.

31.5.2022 | Sysselsättningsgraden för kvinnor sjönk kraftigt till följd av coronakrisen, eftersom coronarestriktionerna i synnerhet riktade sig mot kvinnodominerade branscher. Detta visar en utredning som publicerades i dag den 31 maj. Coronakrisen var också särskilt belastande för dem som arbetar i kvinnodominerade branscher, till exempel för anställda inom social- och hälsovården och undervisningssektorn.

15.10.2024 | En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig.

7.8.2024 | En färsk studie av Tammerfors universitet visar att förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna är spänt, vilket försvårar deras verksamhet. De upptäckta spänningarna har att göra med den valda reform- och finansieringsmodellen, välfärdsområdenas begränsade självstyrelse, strikt statlig styrning, makt- och ansvarsfördelning, samarbetspraxis, beslutskulturen och det ekonomiska läget.

8.11.2024 | Den 8 november publicerade regeringen en forskningsrapport om hur ny teknik och nya tjänster påverkar transportsystemet samt region- och samhällsstrukturen. I rapporten beskrivs också hur den offentliga sektorn kan styra konsekvenserna i önskad riktning. Studien genomfördes av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral Syke.

29.4.2024 | Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

23.9.2024 | Det pågår stora omställningar på den frivilliga koldioxidmarknaden. I en ny rapport identifieras och analyseras sex möjliga utvecklingsriktningar för den frivilliga CO2-marknaden och deras konsekvenser för Finland.

27.3.2023 | Enligt en utredning som publicerades den 27 mars kommer de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna för hela samhällsekonomin och den offentliga ekonomin sannolikt att vara mindre i Finland än i de flesta andra länder under de kommande årtiondena. Under de närmaste årtiondena spelar den gröna omställningen och dess avancemang i Finland en viktigare roll än konsekvenserna av klimatförändringen för ekonomin.

18.12.2023 | I Finland behövs mer systematisk information om hur urvalet markpolitiska metoder tillämpas. Enligt Aalto-universitetets utredning bidrar de nuvarande offentliga datalagren inte till granskningen av den värdestegring som planläggningen medför, fördelningen av värdestegringen och konsekvensbedömningen av förändringar i de markanvändningspolitiska styrmedlen.

19.4.2018 | En av de åtgärder som ingår i regeringsprogrammets spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster är projektet för ett elektroniskt bostadsaktieregister (ASREK). ASREK sätter fart på digitaliseringen av fastighetsbranschen, som i allmänhet ses som en rätt traditionell bransch, och ger företagen möjlighet att digitalisera sina egna processer och tjänster. Genom ASREK är det också möjligt att nå betydande ekonomisk nytta.

20.4.2023 | Enligt en undersökning som bygger på konsekvensbedömning hänför sig inga betydande kommunalekonomiska konsekvenser till multilokalitet. Konsekvenserna av multilokalitet förblev ringa i kommunernas bokslutsmaterial, men också i nettokostnaderna för serviceproduktionen. Det här konstaterar man i en slutrapport från statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som publicerades den 20 april.

28.4.2022 | Proaktiv beredskap inför klimatförändringen minskar förlusterna i förhållande till reaktiv anpassning, där man handlar först efter att de första skadorna uppstått. I projektet ”Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta” (Kostnadsberäkning av inaktivitet inför klimatförändringen, KUITTI) som beställts av statsrådet sammanfattas den kunskap man har om klimatförändringens ekonomiska konsekvenser för Finland.

13.9.2022 | De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen var inte jämnt fördelade på alla medborgargrupper. Sysselsättningen och löneinkomsterna minskade särskilt mycket inom gruppen bestående av personer under 25 år och inom vissa servicesektorer. På befolkningsnivå utjämnade det sociala trygghetssystemet och skattesystemet avsevärt coronakrisens inverkan på inkomstskillnaderna. Uppgifterna framgår av en utredning som på uppdrag av statsrådet har genomförts av forskargrupper vid VATT och Labore.

10.6.2021 | Enligt en utredning som publicerades den 10 juni grundar sig framgångsrika lösningar på problem med inomhusluften ofta på etablerade verksamhetsmodeller och en långsiktig förvaltning av fastighetsbeståndet.

25.2.2022 | Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.

31.8.2021 | Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.

21.6.2022 | En forskargrupp vid Östra Finlands universitet (UEF) har rett ut verkningarna av att den offentliga sektorns uppgifter är avgiftsbelagda eller avgiftsfria. Enligt undersökningen har avgifter negativa konsekvenser för såväl utnyttjandet av den offentliga sektorns uppgifter som indirekt för tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna. Att slopa avgifterna är dock inte en lösning på utmaninga...

13.12.2019 | Växelverkan mellan transportsystemet och arbetsmarknaden är en del av bedömningen av transporternas ekonomiska konsekvenser. I den rapport som publicerades den 13 december reder man ut hur förändringarna i tillgängligheten till transporter påverkar arbetsmarknaden, hur man kan undersöka konsekvenserna och hur de hanteras vid bedömningar av transporter. Man framför ett förslag om hur arbetsmarknadskonsekven...

1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.