Undersökning: En avsevärd del av Finlands import är sårbar

Den globala ekonomin är på väg in i en ny era av geoekonomi där nationalstater och de block som dessa bildar spelar en allt viktigare roll, framgår av en färsk undersökning. I geoekonomin utgör strävan att minska beroendet av andra länder och de geoekonomiska riskerna grunder för en selektiv industripolitik. De många beroendeförhållandena inom den internationella handeln gör också Finland sårbart i en eventuell krissituation.

Den politiska miljön för företag och stater har förändrats avsevärt under de senaste åren, eftersom vi går från en tid av globalisering till en tid av geopolitik och geoekonomi. Perioden präglas av hinder för internationell handel, som ökade redan under det senaste årtiondet och som eskalerade särskilt i början av 2025 i och med USA:s kraftigt höjda tullar.

Etla-undersökningen ”Geopolitiikka muuttaa toimintaympäristöä – Mitä tekee Suomi?” (Geopolitiken förändrar verksamhetsmiljön – Vad gör Finland?) granskar förändringar i den ekonomiska miljön och vilka konsekvenser de har särskilt för Finland. Undersökningen genomfördes som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och tillgodoser informationsbehovet hos ekonomiska rådet. Enligt de nyligen publicerade resultaten av undersökningen kan de många ömsesidiga beroendeförhållandena inom den internationella handeln också göra Finland sårbart i en krissituation.

En stor del av Finlands import av mellanprodukter är sårbar

Enligt undersökningen är nästan en fjärdedel av Finlands totala import av mellanprodukter sårbar i en krissituation. Merparten av denna import, drygt 70 procent, kommer från länderna i det s.k. västblocket. Även om östblockets betydelse har minskat snabbt under de senaste åren, kommer fortfarande nästan 20 procent av importen av sårbara produkter från östblocket. Det neutrala blockets betydelse för importen av sårbara produkter har också ökat något.

USA, EU och Kina har uttryckt en önskan om att minska beroendet av andra länder. Detta beror på osäkerhetsfaktorer särskilt vad gäller tillgången på råvaror, material och komponenter, i takt med att de geopolitiska spänningarna ökar. Detta avspeglas i sin tur direkt i företagens riskbedömningar, investeringar och, på längre sikt, även handelsflöden. Enligt resultaten av denna undersökning har finska företag vidtagit många åtgärder för att förbättra tillförlitligheten i sina upphandlingar och värdekedjor.

”Det verkar som om den internationella handeln, särskilt med länder som tillhör samma geopolitiska block, kommer att öka på medellång sikt. Osäkerheten härrör från USA:s höjda tullar, som kommer att drabba såväl västblocket som de övriga blocken. För ett litet land som Finland är det livsviktigt att skapa och upprätthålla partnerskap med många olika länder”, säger Jyrki Ali-Yrkkö, ED, forskningsdirektör vid Etla, som ansvarade för undersökningen.

Nationernas egna åtgärder väger allt tyngre

Under de senaste årtiondena har den finska näringspolitiken till stor del grundat sig på att åtgärda brister på marknaden och förbättra de allmänna affärsförutsättningarna. Nu, med den förändrade miljön, får vi se en mer selektiv industripolitik återvända igen. Till skillnad från den allmänna näringspolitiken är det inom industripolitiken den offentliga sektorn som väljer vilka sektorer, företag och tekniker som ska stödjas. Industripolitiken omfattar exempelvis direkta företagsstöd och skattelättnader samt fastställande av tullar eller importkvoter för varje enskild produkt.

Enligt forskarna smälter geoekonomin smidigt samman med protektionism, vilket gör det lätt att använda de geopolitiska spänningarna för att motivera strikt ekonomiska politiska åtgärder, som företagsstöd.

”Hotbilden är att de ökade företagsstöden blir det nya normala. Varje land kommer att vara pressat att ge stöd eftersom andra länder gör det. Det skulle ligga i allas intresse att avskaffa stöd som inte längre är motiverade – men det är mycket svårt för ett enskilt land att göra det ensamt”, säger Ali-Yrkkö vid Etla.

Industripolitiska val kan medföra stora risker 

Inom industripolitiken väljer man till vilka sektorer, företag eller investeringar de politiska åtgärderna ska riktas. Historien visar dock att träffsäkerheten inte har varit särskilt god. De industripolitiska valen kan få mycket stora proportioner för ett litet land, exempelvis i investeringsprojekt för den gröna omställningen, påpekar Ali-Yrkkö. I undersökningen rekommenderas därför att näringspolitikens huvudsakliga fokus även framöver ska ligga på åtgärder som förbättrar den övergripande affärsmiljön. På så sätt gynnar åtgärderna alla sektorer och företag på ett jämlikt sätt.

Mer information: Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör, Etla, tfn 046 851 0501, [email protected]

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.