Search

16.12.2024 | För att nya produkter inom bioekonomin ska komma in på marknaden kan det behövas draghjälp från klimat- eller miljölagstiftning, visar en undersökning genomförd av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut och Naturresursinstitutet. För många produkter är problemet deras svaga prismässiga konkurrenskraft. Dessutom upplevdes det vara svårt att få finansiering för anläggningsinvesteringar i pilotskala. I undersökningen granskades fyra värdekedjor inom bioekonomin.

28.11.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 2025-11-27 Ärende- och dokumentnummer VN/35217/2025 VN/35217/2025-VNK-2 Postiosoite Käyntiosoite Puhelin Faksi s-posti, internet Postadress Besöksadress Telefon Fax e-post, internet Postal Address Office Telephone Fax e-mail, ...

30.3.2020 | Det nya indexet för strukturell konkurrenskraft erbjuder en bättre möjlighet till en landsspecifik bedömning, eftersom det fokuserar på konkurrenskraftsfaktorer som är relevanta för Finland. Indexet ger också en positivare bild av Finlands konkurrenskraft än tidigare.

23.10.2019 | Slopande av skattestöden för uppvärmningsbränslen leder till att användningen av energitorv upphör, användningen av importerad biomassa ökar och priset på fjärrvärme stiger. Samtidigt ökar efterfrågan på el under perioder med toppbelastning. Det finns dock lösningar på de utmaningar som försörjningsberedskapen och elleveranssäkerheten står inför.

14.6.2024 | På basis av en forskning om miljöprodukter och miljötjänster föreslås det en ny bedömningsram för upprättandet av de förteckningar som det avtalas om på internationell nivå. Enligt forskningen har de finländska företagen en internationell konkurrensfördel också inom miljösektorn.

4.12.2023 | För att Finland ska lyckas i den gröna omställningen krävs en effektivare prissättning och reglering av koldioxidutsläppen, främjande av konkurrens inom branscherna för grön teknik och en långsiktig investeringsstrategi. Enligt en färsk undersökning måste Finland också delta i det internationella samarbetet för att förhindra koldioxidläckage och se till att det i framtiden finns tillräckligt med kompetent grön arbetskraft.

8.3.2022 | Målet med väteekonomi är att minska koldioxidutsläppen inom sektorer där det är särskilt svårt att använda andra metoder. Sådana objekt finns bl.a. inom stålindustri, kemisk industri, flygtrafik, sjöfart och tung vägtrafik.

27.3.2023 | Enligt en utredning som publicerades den 27 mars kommer de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna för hela samhällsekonomin och den offentliga ekonomin sannolikt att vara mindre i Finland än i de flesta andra länder under de kommande årtiondena. Under de närmaste årtiondena spelar den gröna omställningen och dess avancemang i Finland en viktigare roll än konsekvenserna av klimatförändringen för ekonomin.

14.12.2020 | Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.

3.2.2022 | Det internationella systemet präglas allt mer av geoekonomisk tävlan. Framförallt USA och Kina utnyttjar ekonomiska styrmedel för att driva strategiska intressen, vilket utgör en svår utmaning för EU och dess medlemsländer, inklusive Finland.

25.3.2020 | Ramboll Finland Oy undersökte hur och hurdant mervärde som produceras av mineralklustret på nationell nivå och hur mineralklustret främjar – och ytterligare kunde främja – finländskt kunnande, välfärd och ekonomisk tillväxt genom att mångsidigt genomföra den hållbara utvecklingens principer och mål. Mineralklustret i Finland omfattar gruvdrift och brytning, förädling av metaller samt tillverkning av maskiner för gruvdrift, brytning och byggande.

10.3.2021 | Att utveckla kompetensen om immateriella rättigheter samt utbildningssystemet, lagstiftningen och förvaltningen i branschen är viktigt för att stärka Finlands konkurrenskraft. Även om det har skett framsteg under de senaste åren och systemet för immateriella rättigheter står på en bra grund finns det en hel del att utveckla. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 10 mars och som stöder beredningen av en ny strategi för immateriella rättigheter.

29.4.2019 | Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen.

13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.

22.4.2020 | Kommunala och statliga aktörer kan som betydande beställare av byggprojekt påverka produktivitetstillväxten i byggnadsbranschen genom att främja innovationsverksamhet och införa digitala lösningar.

16.10.2018 | Robotik snabbar upp produktivitetstillväxten och förbättrar företagens konkurrenskraft. Tack vare robotiken kan nationalprodukten före 2030 öka med 6 procent mer än i basscenariot. Detta motsvarar en ökning på en halv procent i nationalproduktens årliga tillväxt.

22.6.2021 | Enligt en utredning som offentliggjordes den 22 juni kommer forskningen och utvecklingen (FoU) i Finland att öka. Den FoU-intensitet på 4 procent som regeringen har satt som mål kommer dock inte i nuläget att uppnås före 2030. Enligt utredningen är Sverige, de baltiska länderna och Tyskland Finlands största konkurrenter bland de länder där företag inleder FoU-verksamhet.

30.1.2018 | Med tanke på Finlands konkurrenskraft är det nödvändigt att företagsfinansieringens utveckling beaktas i lagstiftningen. Resultaten av den nya utredningen kommer att tillämpas då behovet av att ändra bolags- och insolvenslagstiftningen bedöms.

19.6.2018 | När man jämför nivån på forskningen kring artificiell intelligens (AI) i olika länder, placerar sig Finland i förhållande till sitt invånarantal före Förenta staterna, Kina och Tyskland. Också i en jämförelse av utbildningsnivån hos de anställda placerar sig Finland högt upp när det gäller det digitala kunnandet.

26.4.2019 | En harmoniserad skattenivå för alla växthusgasutsläpp uppmuntrar att minska utsläppen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, bedöms det i en utredning av Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral. Ändringsbehoven i fråga om beskattningen är inte enbart en följd av klimatpolitiken. Också globaliseringen, den åldrande befolkningen, den snabba tekniska utvecklin...