Search

20.6.2024 | Enligt scenariokalkyler kommer Finland inte att uppnå målet om koldioxidneutralitet före 2035 med nuvarande klimat- och energipolitiska åtgärder. Det är klart att ytterligare åtgärder krävs. Beroende på kalkylernas utgångspunkter omfattar behovet av ytterligare åtgärder 2–19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekv.). De största osäkerhetsfaktorerna gäller hur markanvändningssektorn utvecklas och huruvida det görs investeringar inom ren energi och industri.

29.3.2023 | Teknik för avskiljning, användning och lagring av koldioxid erbjuder Finland betydande möjligheter att både uppnå målet om klimatneutralitet och skapa ny affärsverksamhet. Det krävs dock en starkare nationell styrning, en tydligare lagstiftningsmiljö och åtgärder för att säkerställa hållbarhet för att dessa lösningar ska kunna införas. Detta konstateras i den utredning som Teknologiska forskningscentralen, Finlands miljöcentral och Tyrsky-Konsultointi har utarbetat för statsrådet.

16.9.2024 | Det är en bra idé att äta inhemsk fisk eftersom hälsofördelar med att konsumera fisk i den omfattning som finländare för närvarande konsumerar fisk överväger de nackdelar som hänför sig till intag av främmande ämnen i alla åldersgrupper. Att konsumera mer fisk än för närvarande skulle gynna befolkningens hälsa. I synnerhet bör konsumtion av underutnyttjade fiskarter, såsom karpfiskar, ökas. Resulta...

25.4.2023 | I Finland genomförs offentliga upphandlingar till ett värde av 31 miljarder euro varje år. Av utredningen som publicerades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet den 25 april framgår att ökad gemensam upphandling skulle kunna leda till ökad konkurrens, varigenom betydande besparingar skulle kunna göras i de offentliga finanserna. Dessutom saknar Finland en nationell upphandlingsdatabas som skulle förbättra upphandlingarnas kostnadseffektivitet och kvalitet.

21.3.2024 | Utredningen undersökte möjligheterna och effekterna av beskattningen av biomassa i Finland, särskilt i fråga om fjärrvärme och värmeproduktion inom industrin, samt bedömde konsekvenserna bland annat för klimatet, statsfinanserna, konsumenterna och industrin.

21.6.2023 | Näringsbelastningen i Östersjön bör minskas med kraftiga åtgärder för att uppnå en god status för kustvattnen. I en färsk studie framförs betydligt striktare belastningstak för kväve och fosfor i de olika havsområdena. Åtgärder för att minska belastningen behövs inom alla sektorer.

6.6.2023 | Den privata tjänstesektorn i Finland dras med omfattande produktivitetsproblem, vilket förklarar de senaste årens svaga utveckling av hela produktiviteten. Industrin har ändå förmått behålla sin relativt starka position, framgår det av Etlas och Labores undersökning. Finland behöver mer radikala innovationer samt experter för att ta sig tillbaka till produktivitetens frontlinje.

30.5.2022 | Fördelningen av arbete och kapital har försämrats inom företagssektorn i Finland under 2000-talet, vilket har bromsat upp produktivitetstillväxten avsevärt. En central bidragande faktor till att tillväxten bromsas upp är att arbetskraften koncentreras till företag med lägre produktivitet. Genom att avlägsna bidragsfällor samt öka arbetskraftens rörlighet och lönekonkurrensen kunde fördelningen av arbetskr...

27.4.2023 | Biogasproduktionen förväntas medföra många fördelar. I bästa fall stöder den cirkulär ekonomi inom jordbruket, industrin och samhället i stort och samtidigt även klimatmålen, vatten- och havsskyddet, försörjningsberedskapen, självförsörjningen och landsbygdens livskraft. För att den ska ge alla dessa fördelar förutsätts dock hållbara verksamhetssätt i hela produktionskedjan.

15.3.2023 | I en färsk undersökning utreds händelseförloppen vid och bakgrunden till dråp i parrelationer som riktas mot kvinnor och möjligheter att förebygga dessa. Enligt undersökningen är det svårt, men viktigt att kunna förutse risken för brott mot liv. För att dessa händelser ska kunna förebyggas ska fokus först ligga på att inom myndighetsverksamheten och i anmälningarna till polisen förbättra identifieringen av våld i parrelationer.

20.5.2022 | En ny undersökning utvärderar vilka effekter den multiprofessionella ankarverksamheten har haft och hur verksamheten har genomförts i fråga om att förebygga att ungdomar begår brott. Motsvarande undersökningar har inte gjorts tidigare. Enligt undersökningen löpte de unga som deltog i ankarverksamheten jämfört med referensgruppen en lägre risk att begå nya brott inom ett år från det föregående brottet.

29.1.2021 | Statsminister Sanna Marins regering har fastställt ett ambitiöst mål för Finland att vara klimatneutralt fram till 2035. AFRY genomförde för statsrådet en utredning som kartlade och bedömde de konsekvenser som målet för koldioxidsnålhet har för Finlands elsystem och leveranssäkerhet då den varierande produktionen av förnybar el ökar.

25.2.2022 | Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.

11.1.2023 | Enligt en undersökning som Tammerfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Aalto-universitetet och Östra Finlands universitet gjort för statsrådet lämpar sig största delen av de vanligaste ytterväggskonstruktionerna i Finland också för ett föränderligt klimat. De kalkylerade och observerade temperaturerna i servicehus och bostäder är dock höga redan i nuvarande klimatförhållanden.

14.10.2021 | Det finns skillnaderna mellan de finländska barnfamiljernas köpbeteende när det gäller livsmedel. När barnfamiljer köper mat lägger de ungefär var fjärde euro på ohälsosamma livsmedel. De ohälsosamma livsmedlens andel av de totala matinköpen är större på landsbygden och i familjer med lägre utbildning och inkomstnivå. Marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn bör begränsas, särskilt för ...

28.2.2019 | Finland kan nå målet om koldioxidneutralitet kring år 2040. För att nå målet måste Finland i första hand satsa på att snabbt minska växthusgasutsläppen inom alla utsläppssektorer. Dessutom måste det tas fram metoder för att fånga in koldioxid ur atmosfären. Att upprätt-hålla och stärka skogarna som kolsänkor spelar en viktig roll i sammanhanget. Avskiljning och lagring av koldioxid i samband med användning av bioenergi kan bli en användbar me-tod i framtiden.

21.1.2019 | Om en arbetslös person sysselsätts på heltid blir besparingen i utbetalade arbetslöshetsförmåner i genomsnitt 7 000 euro per år. Besparingarna varierar från en besparing på 3 600 euro om en ung person sysselsätts till 11 000 euro om en långtidsarbetslös person sysselsätts. När besparingen betraktas utifrån personens sannolikhet att sysselsättas, är besparingen när det gäller de som lättare sysselsätts 6 000 euro och de som är mest svårsysselsatta 7 500 euro.

30.12.2019 | Det nuvarande systemet med ursprungsgarantier för el kan på ett tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt utvidgas till att gälla även gas. Det kan dessutom göras med beaktande av särdragen hos gas.

5.10.2018 | I Finland finns det rikligt med vild fisk och det är tryggt att börja inta mer av den. Detta framgår av en färsk undersökning, enligt vilken halten av miljögifter i de flesta inhemska fiskar är mycket låg. Fiskar med en låg halt av miljögifter är bland annat sik, siklöja och mört och i havsområden abborre, gös och lake. Ökat intag av inhemsk vild fisk har positiva effekter på folkhälsan. Dessutom ökar det utbudet av närproducerad mat och främjar fiskerinäringen.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.