Search

27.11.2020 | Social välfärd är en viktig men oidentifierad resurs i vardagen för invånare i olika åldrar. För att utveckla den sociala välfärden behövs ett tillräckligt kunskapsunderlag, öppna kontaktytor, sakkunskap och färdighet till ett övergripande ledarskap i kommunerna och regionerna. Detta framgår av en färsk undersökning som utförts av Arbetshälsoinstitutet, Egentliga Finlands kompetenscentrum för de sociala området, Åbo stad, Helsingfors universitet och Kommunförbundet.

17.11.2025 | Finlands befolkning åldras snabbt, men nuvarande metoder för att bedöma äldrevänligheten är för begränsade och varierande. En undersökning som genomfördes av Tammerfors universitet och Äldreinstitutet visar att indikatorer för äldrevänlighet som används i kommunerna och välfärdsområdena fokuserar på social- och hälsovårdstjänster men försummar till exempel bostadsområdets tillgänglighet, delaktighet och de äldres egna erfarenheter.

24.1.2024 | Åldersvänlighet är en viktig del av främjandet av hälsa och välfärd i kommunerna. Den förvaltningsövergripande välfärdsberättelsen ger en god möjlighet att mångsidigt bedöma åldersvänligheten.

3.5.2024 | Nuläget och utvecklingsbehoven när det gäller prognostiseringen av behov och utbud av arbetskraft inom social- och hälsovårdsyrken har utretts i en undersökning som utarbetats för statsrådet. I undersökningen kopplades prognostiseringen av behovet av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården för första gången till hur servicebehov utvecklas. I undersökningen utreddes även hur prognostisering genomförs i vissa andra länder.

30.10.2024 | En slutrapport från projektet Hälsoskyddet nu och i framtiden publicerades den 30 oktober. Rapporten innehåller en analys av hur hälsoskyddet för närvarande ser ut i Finland och hur väl hälsoskyddslagstiftningen fungerar. I rapporten redogörs för utvecklingsbehov som identifierats i uppgiftsfältet för hälsoskyddet. Kommunerna ansvarar för hälsoskyddstillsynen, medan de statliga myndigheterna ansvarar för ledningen och styrningen av tillsynen.

24.1.2024 | Kartläggning av nuläget ― Metoder för utvärdering av åldersvänlighet 31.10.2023 | Tammerfors universitet och Äldreinstitutet PROJEKT: Kvalitetsindikatorer för åldersvänlighet i Finland – kommunernas och välfärdsområdenas beredskap med tanke på bef...

16.9.2024 | Det är en bra idé att äta inhemsk fisk eftersom hälsofördelar med att konsumera fisk i den omfattning som finländare för närvarande konsumerar fisk överväger de nackdelar som hänför sig till intag av främmande ämnen i alla åldersgrupper. Att konsumera mer fisk än för närvarande skulle gynna befolkningens hälsa. I synnerhet bör konsumtion av underutnyttjade fiskarter, såsom karpfiskar, ökas. Resulta...

24.5.2024 | Utredningen granskade ökningen av mervärdet av näringar som baserar sig på ekosystemtjänster inom bioekonomin. De analyserade företagens mervärde i förhållande till omsättningen ligger på en god nivå och uppskattades uppgå till i genomsnitt cirka 40 procent. Det är möjligt att öka mervärdet, men det behövs mer detaljerad information, särskilt om konsumenternas behov. Företagens och aktörernas nätverka...

19.10.2023 | Enligt en undersökning som Aalto-universitetet, Institutet för hälsa och välfärd och Filha ry har gjort för statsrådet överhettas byggnader betydligt under en het sommar, vilket avsevärt ökar antalet för tidiga dödsfall och perioder av sjukhusvård. Dessutom kan otillräcklig ventilation öka risken för luftvägsinfektion och den inverkan som infektioner har på hälsan.

31.3.2023 | Enligt utredningen som publicerats den 31 mars bör kommunerna och välfärdsområdena redan på förhand bedöma konsekvenserna av sina beslut för invånarnas psykiska hälsa. Detta arbete får stöd av den konkreta verksamhetsmodell som Institutet för hälsa och välfärd, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, Centralförbundet för Mental Hälsa och Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf har skapat i projektet för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

21.6.2022 | Utvecklingen av välfärdsekonomin pågår för närvarande aktivt i Finland. Finland saknar dock en nationell metod för att följa upp välfärdens utveckling och styra beslutsfattandet i ljuset av den informationen. I den färska utredningen beskrivs fyra utvecklingslinjer för styrningen av välfärdsekonomin.

22.3.2022 | Enligt en undersökning som Jyväskylä universitet och Institutet för hälsa och välfärd har gjort ligger fokus i samarbetet mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken på gemensamma klientbarn och överföring av information om dem, men praxisen varierar mellan kommuner.

31.8.2023 | För att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården krävs nationellt samordnad, till social- och hälsovården riktad styrning och uppföljning. Detta konstateras i en utredning publicerad 31 augusti vars huvudsyfte var att utforma ett förslag till ett nationellt mål, styrmekanismer och uppföljningsindikatorer för att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården i Finland.

31.5.2022 | Sysselsättningsgraden för kvinnor sjönk kraftigt till följd av coronakrisen, eftersom coronarestriktionerna i synnerhet riktade sig mot kvinnodominerade branscher. Detta visar en utredning som publicerades i dag den 31 maj. Coronakrisen var också särskilt belastande för dem som arbetar i kvinnodominerade branscher, till exempel för anställda inom social- och hälsovården och undervisningssektorn.

13.6.2023 | Förebyggandet av sjukdomar som smittar från djur till människor (zoonoser) kräver föregripande åtgärder som grundar sig på tvärvetenskaplig kunskap om den rådande situationen. De viktigaste resultaten av uppföljningen av zoonoser 2011–2021 har sammanställts för att förbättra insikterna om zoonossituationen i Finland och dess utveckling.

26.8.2022 | Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.

11.1.2023 | Enligt en undersökning som Tammerfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Aalto-universitetet och Östra Finlands universitet gjort för statsrådet lämpar sig största delen av de vanligaste ytterväggskonstruktionerna i Finland också för ett föränderligt klimat. De kalkylerade och observerade temperaturerna i servicehus och bostäder är dock höga redan i nuvarande klimatförhållanden.

6.6.2023 | Den privata tjänstesektorn i Finland dras med omfattande produktivitetsproblem, vilket förklarar de senaste årens svaga utveckling av hela produktiviteten. Industrin har ändå förmått behålla sin relativt starka position, framgår det av Etlas och Labores undersökning. Finland behöver mer radikala innovationer samt experter för att ta sig tillbaka till produktivitetens frontlinje.

22.8.2022 | Det fysiska våld i nära relationer som kvinnor utsätts för orsakar i sig en extra kostnad på 150 miljoner euro per år enligt en undersökning om våld i nära relationer och kostnaderna för våldet. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården är i verkligheten ännu högre. Dessutom medför tjänsterna kostnader för social- och rättstjänsterna (inklusive polisen).

22.6.2022 | Det finländska sociala trygghetssystemet är omfattande ur ett europeiskt perspektiv och uppmuntrar till sysselsättning. Utmaningen med systemet är att samordna förmånerna och tjänsterna så att de erbjuder meningsfulla och rättidiga servicestigar för alla arbetslösa.