Sök

31.8.2023 | För att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården krävs nationellt samordnad, till social- och hälsovården riktad styrning och uppföljning. Detta konstateras i en utredning publicerad 31 augusti vars huvudsyfte var att utforma ett förslag till ett nationellt mål, styrmekanismer och uppföljningsindikatorer för att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården i Finland.

20.9.2023 | Enligt en utredning gjord på uppdrag av statsrådet bör styrningen av de digitala tjänsterna inom social- och hälsovården utökas för att göra tjänsterna mer effektiva. Dessutom behöver effektiviteten hos de digitala tjänsterna undersökas ytterligare. Resultaten av utredningen publicerades i slutrapporten för projektet Digitaalisten palvelujen vaikutukset sosiaali- ja terveydenhuollossa (de digitala tjänsternas effekter inom social- och hälsovården).

3.5.2024 | Nuläget och utvecklingsbehoven när det gäller prognostiseringen av behov och utbud av arbetskraft inom social- och hälsovårdsyrken har utretts i en undersökning som utarbetats för statsrådet. I undersökningen kopplades prognostiseringen av behovet av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården för första gången till hur servicebehov utvecklas. I undersökningen utreddes även hur prognostisering genomförs i vissa andra länder.

2.10.2019 | Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI-verksamhet) har en avgörande roll när det gäller att utveckla ny vårdpraxis och teknik på ett kundorienterat sätt. En färsk utredningsrapport ger exempel på goda FoUI-verksamhetsmodeller.

6.4.2018 | En stor del av finländarna betalar kundavgifter för social- och hälsovård. Det finns dock betydande skillnader i hur höga avgifterna är och hur de fördelas mellan olika befolkningsgrupper. Med kundavgifterna betalas cirka 7 procent av kommunernas kostnader för social- och hälsovårdstjänster, konstateras det i en undersökning som har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd och som offentliggjordes i dag.

29.5.2018 | Kompetensutvecklingen hos yrkesgrupperna inom social- och hälsovården förutsätter evidensbaserade utbildningsinterventioner och mer systematisk bedömning av kompetensen än tidigare. Detta konstateras i en forskningsrapport som har utarbetats av forskare vid Östra Finlands universitet, Lapplands yrkeshögskola och Savonia yrkeshögskola. Rapporten publicerades i dag den 29 maj.

24.1.2022 | Det finns ingen entydig modell för bedömning av investeringar i social- och hälsovårdsfastigheter och för fastställande av antalet vårdplatser och långtidsplatser för äldre i anslutning till dem. I ett projekt inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet utarbetades en beräkningsmodell och bedömningskriterier till stöd för bedömning och projektplanering. Samtidigt jämförde projektet anta...

19.10.2023 | Enligt en undersökning som Aalto-universitetet, Institutet för hälsa och välfärd och Filha ry har gjort för statsrådet överhettas byggnader betydligt under en het sommar, vilket avsevärt ökar antalet för tidiga dödsfall och perioder av sjukhusvård. Dessutom kan otillräcklig ventilation öka risken för luftvägsinfektion och den inverkan som infektioner har på hälsan.

6.11.2023 | Över 10 000 barn blir årligen offer för misstanke om misshandel och sexualbrott i Finland. Misstanke om våld mot barn förutsätter ett fungerande samarbete mellan myndigheterna, eftersom situationer utöver förundersökningen ska beakta synvinklar för skydd, stöd och vård för barnet. Enligt en färsk undersökning bidrar en samarbetsfrämjande verksamhetsmodell till att barnets bästa tillgodoses i myndighetsprocessen.

26.11.2021 | Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten inom social- och hälsovården i Finland är oenhetlig, vilket har försvårat bedömningen av patient- och klientsäkerheten. De nationella indikatorerna som publicerades den 26 november möjliggör jämförelse mellan social- och hälsovårdsorganisationer och medutveckling.

31.5.2022 | Sysselsättningsgraden för kvinnor sjönk kraftigt till följd av coronakrisen, eftersom coronarestriktionerna i synnerhet riktade sig mot kvinnodominerade branscher. Detta visar en utredning som publicerades i dag den 31 maj. Coronakrisen var också särskilt belastande för dem som arbetar i kvinnodominerade branscher, till exempel för anställda inom social- och hälsovården och undervisningssektorn.

12.12.2022 | Det börjar bli allt viktigare att beakta hållbarheten i organisationernas verksamhet. Digita-liseringen av den offentliga sektorns tjänster ses som ett alternativ för att minska miljöef-fekterna av serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen. De digitala tjänsterna kan minska växthusgasutsläppen och de övriga negativa miljökonsekvenserna bland annat genom att trafiken, behovet av uppvärmning av serviceställen och pappersförbrukningen minskar.

19.3.2021 | I en utredning som utfördes av Aalto-universitetet, Etla, Institutet för hälsa och välfärd och VATT gjordes en bedömning av verksamheten och regleringen av marknaden för receptbelagda läkemedel inom den öppna vården och apotekens uppgifter och verksamhet inom social- och hälsovården sågs över. Utredningen tar fram flera möjliga mål för minskning av läkemedelskostnader och utveckling av apoteksverksamhet genom att förbättra regleringen på marknaden och läkarnas verksamhetsmiljö.

25.8.2020 | Bara ungefär var tredje social- och hälsovårdsorganisation använder sig av en överenskommen verksamhetsmodell för att identifiera behov av sektorsövergripande tjänster. Enligt en undersökning som utförts vid Institutet för hälsa och välfärd, och som publicerades i dag den 25 augusti, bör användningen av modeller och verktyg för identifiering av servicebehov utökas.

22.8.2022 | Det fysiska våld i nära relationer som kvinnor utsätts för orsakar i sig en extra kostnad på 150 miljoner euro per år enligt en undersökning om våld i nära relationer och kostnaderna för våldet. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården är i verkligheten ännu högre. Dessutom medför tjänsterna kostnader för social- och rättstjänsterna (inklusive polisen).

13.1.2020 | Äldre i olika kommuner är i ojämlik ställning. Genom att harmonisera grunderna för beviljande av tjänster för äldre kan man både öka jämlikheten och påverka kostnadsutvecklingen.

27.1.2021 | Helhetsbilden av hot- och våldsincidenter i Finlands kommunfält är polariserad och svår att uppfatta. Antalet hotfulla situationer har ökat och blivit allvarligare vid enheter inom social- och hälsovården och socialväsendet samt vid skolor och läroanstalter. Ledamöter upplever att säkerheten är på en god nivå, men beredskap, säkerhetsplanering och utbildning anses nödvändigt. Säkerheten för anställda och beslutsfattare inom kommunerna utreddes i undersökningen KuntaTurva.

12.4.2022 | Pandemin med covid-19 har medfört många slags utmaningar för den offentliga ledningens och förvaltningens arbetsrutiner. Den utdragna coronakrisen har prövat lagstiftningens funktion, samarbetet och interaktionen inom förvaltningen och över sektorsgränserna, behörigheterna inom ledningssystemet, liksom också dess struktur och funktion, samt samarbetet och rollfördelningen mellan politik och förvaltning.

27.11.2020 | Social välfärd är en viktig men oidentifierad resurs i vardagen för invånare i olika åldrar. För att utveckla den sociala välfärden behövs ett tillräckligt kunskapsunderlag, öppna kontaktytor, sakkunskap och färdighet till ett övergripande ledarskap i kommunerna och regionerna. Detta framgår av en färsk undersökning som utförts av Arbetshälsoinstitutet, Egentliga Finlands kompetenscentrum för de sociala området, Åbo stad, Helsingfors universitet och Kommunförbundet.

28.2.2019 | Andelslagen och organisationerna förhåller sig positiva till sina möjligheter på den valfrihetsmarknad som avses i en regeringsproposition i och med vårdreformen, visar en färsk undersökning.