Hoppa till innehåll

Undersökning: Sektorsövergripande samarbete effektiverar utredningen om våld mot barn

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetsocial- och hälsovårdsministerietstatsrådets kansli
Utgivningsdatum 6.11.2023 9.15 | Publicerad på svenska 6.11.2023 kl. 9.16
Pressmeddelande 493/2023

Över 10 000 barn blir årligen offer för misstanke om misshandel och sexualbrott i Finland. Misstanke om våld mot barn förutsätter ett fungerande samarbete mellan myndigheterna, eftersom situationer utöver förundersökningen ska beakta synvinklar för skydd, stöd och vård för barnet. Enligt en färsk undersökning bidrar en samarbetsfrämjande verksamhetsmodell till att barnets bästa tillgodoses i myndighetsprocessen.

I Finland har man infört modellen för LASTA-screening som en del av utredningen om brottsmisstankar om våld mot barn. Modellen säkerställer informationsutbyte mellan myndigheterna och sektorsövergripande samarbete i situationer där barnet misstänks ha blivit utsatt för misshandel eller sexualbrott.

Hur väl modellen för LASTA-screening fungerar undersöktes vid Tammerfors universitet inom ett projekt som finansierades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

Undersökningen påvisar att LASTA-screeningen förbättrar samarbetet mellan myndigheterna och främjar likabehandlingen av barn. Verksamheten i enlighet med modellen beaktar barnets helhetssituation och effektiviserar myndighetsprocesser.

Inom modellen för LASTA-screening samlas in först information till stöd för förundersökningen och utredningen om barnets skyddsbehov. Bakgrundsuppgifter kartläggs med hjälp av polisens, socialvårdens och hälso- och sjukvårdens uppgifter. Därefter samlas olika myndigheter för att bedöma barnets situation i sektorsövergripande samarbete.

Modellen utnyttjar social- och hälsovårdsområdet som stöd för polisen – allas processer förbättras

Enligt undersökningen förkortar samarbetsmodellen för LASTA-screening dröjsmål i förundersökningen medan det effektiva förundersökningsarbetet allokerar polisens resurser.

”Kartläggningen av uppgifterna är både högklassig och effektiv när yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården utnyttjas som stöd för polisen. Det sparar polisens resurser, förebygger misstag i informationsutbytet och främjar en dialog mellan myndigheterna”, säger projektets forskare Mari Fadjukoff

Utvidgningen av modellen för LASTA-screening till en riksomfattande modell har sedan 2021 ingått i polisens resultatavtal, när målet är att effektivisera utredningsprocesserna för brottsmisstankar om våld mot barn.

”I Finland har just straffprocesserna för våld mot barn varit särskilt långa vilket inte stämmer överens med lagstiftarens mål om ett särskilt snabbt utredningsarbete. Långa straffprocesser orsakar ohållbara situationer för barn och familjer. Resultaten av sambandet för modellen för LASTA-screening med en kortare förundersökning ter sig därför positiva med tanke på utvecklingen av polisverksamheten”, konstaterar överkommissarie Miia Lehtinen, representant för Polisstyrelsen i projektets styrgrupp.

Även om verksamhetsmodellens utgångspunkter fokuserar på förundersökningen, anses modellen också främja ett ändamålsenligt stöd i rätt tid till barnet och familjen. Inom socialvården är fördelarna med modellen att informationsförmedlingen mellan socialväsendet och polisen har blivit bättre samt att beslutet om hur förundersökningen framskrider fattas snabbt och i förebyggande syfte.

Barnets bästa ska prioriteras i myndighetsprocesser

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska barnets bästa styra alla myndighetsprocesser som gäller barn. Målet stöds av effektiva myndighetsprocesser och helhetsbedömningen av barnets situation.

”I alla brottsanmälningar som gäller misstanke om våld är polisens förundersökning inte den bästa lösningen ur synvinkeln för barnets bästa, utan det är ändamålsenligare att gå vidare med socialvårdens metoder. Fördelen med modellen för LASTA-screening är att man sektorsövergripande överväger hur ändamålsenlig förundersökningen är”, säger Fadjukoff.

I både tidigare undersökningar och den nu rapporterade undersökningen har upptäckts att brottsanmälan kan utgöra en risk för att barnet får stöd först efter en lång tid, eftersom barnskyddet i värsta fall väntar på polisens åtgärder flera månader.

”Som bäst säkerställer modellen att man utan dröjsmål börjar utreda situationen och beaktar både polisens och barnskyddets synvinklar. Så stöder man familjer och garanterar barnets bästa”, säger projektledare Noora Ellonen.

Forskare föreslår en uppdatering av lagstiftningen och nationell handledning

Enligt undersökningen är de myndigheter som följer modellen för LASTA-screening ganska nöjda med verksamhetsmodellen och känner igen modellens fördelar i sitt arbete. Det råder dock rättsliga oklarheter och tolkningsskillnader mellan de olika aktörerna vad gäller informationsutbytet mellan myndigheterna.

Forskare föreslår en uppdatering av lagstiftningen eftersom lagstiftningen inte för närvarande tillräckligt stöder användning av de sektorsövergripande förfaringssätt som bedömts vara bästa.

Undersökningen påvisar också att praktiska tillämpningar av modellen för LASTA-screening avsevärt skiljer sig mellan regioner. I Finland finns också regioner där modellen för LASTA-screening eller någon annan etablerad modell för myndighetssamarbete inte alls används. Forskarna betonar starkare nationell handledning för utvecklingen av sektorsövergripande samarbetsmodeller.

Mer information: Mari Fadjukoff, forskare, Tammerfors universitet, tfn 050 576 0750, [email protected], Noora Ellonen, forskningsdirektör, Tammerfors universitet, tfn 050 318 2509, [email protected] samt Marjo Malja, ordförande för projektets styrgrupp, socialråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63581, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.