Utredning: De digitala tjänsterna inom social- och hälsovården måste bli mer effektiva genom nationell styrning

Enligt en utredning gjord på uppdrag av statsrådet bör styrningen av de digitala tjänsterna inom social- och hälsovården utökas för att göra tjänsterna mer effektiva. Dessutom behöver effektiviteten hos de digitala tjänsterna undersökas ytterligare. Resultaten av utredningen publicerades i slutrapporten för projektet Digitaalisten palvelujen vaikutukset sosiaali- ja terveydenhuollossa (de digitala tjänsternas effekter inom social- och hälsovården).

Nationell strategi ska styra användningen av digitala tjänster – klienternas behov prioriteras

Rekommendationerna i utredningen inkluderar att inrätta en nationell digital vision och strategi som ska styra användningen av och främja integrationen av digitala social- och hälsovårdstjänster.

Servicesystemets perspektiv bör beaktas i lagstiftningen, och bedömningen av de digitala tjänsternas kostnadseffektivitet och effekter bör harmoniseras med de övriga social- och hälsovårdstjänsterna.

På regional nivå – för välfärdsområdena samt för leverantörer av social- och hälsovårdstjänster inom privata och tredje sektorn – rekommenderas en utökning av användningen av digitala tjänster på ett sätt så att man beaktar klienternas behov och förmåga, som bör analyseras i både utvecklings- och ibruktagandefasen. De digitala tjänsterna måste vara anpassade till såväl de servicehelheter som används av klienter och yrkespersoner som informationssystemsarkitekturen. Önskvärt är också att aktörerna fäster uppmärksamhet vid att förändra verksamheten för att uppnå kostnadseffektivitet inom och önskade effekter av de digitala tjänsterna.

Långsiktig utveckling i stället för punktvis projektutveckling

Enligt utredningen upplevs de för närvarande tilldelade resurserna för utveckling och användning av digitala tjänster vara för små och de tar personal från det grundläggande arbetet. Punktvis projektutveckling upplevdes enligt intervjuerna under projektet i vissa fall vara en utmaning med tanke på den övergripande och långsiktiga utvecklingen.

”De digitala tjänsterna utmanar de befintliga metoderna. Vid utveckling av digitala tjänster ökar servicekedjans värde genom att tillgången till klient- eller patienttjänster förbättras med hjälp av en ny kanal. I projektrapporten har man skapat en aktuell bild av de digitala tjänsterna inom social- och hälsovården utifrån klienternas, yrkespersonernas, servicesystemets, de nationella aktörernas och tjänsteleverantörernas perspektiv, säger Vesa Jormanainen, ordförande för projektets styrgrupp, vid social- och hälsovårdsministeriet.

För klienterna är de digitala tjänsternas tillgänglighet det viktigaste

Yrkespersonernas erfarenheter av de digitala tjänsterna är delvis positiva, men det finns en oro för en ökad arbetsmängd. Å andra sidan är de förändrade arbetsbeskrivningarna som de digitala tjänsterna medför redan nu en attraktionsfaktor för en del av yrkespersonerna. En bättre förståelse för vilken inverkan de digitala tjänsterna har på yrkespersonernas arbete skulle möjliggöra beaktande av yrkespersonernas erfarenheter och en effektiv ledning.

Klienterna inom social- och hälsovårdstjänsterna är i huvudsak nöjda med de digitala tjänsterna. För klienterna är de digitala tjänsternas tillgänglighet det viktigaste. En noggrann klientanalys behövs för att identifiera klienternas varierande behov och förmågor, så att helheten och de servicekanaler som erbjuds kan tjäna sitt syfte. Överlappande efterfrågan kan minskas genom tydliga processer och information, så att klienterna inte söker vård via olika kanaler.

”Digitala tjänster är en bra dräng, men en dålig husbonde. De bör integreras som en del av det övriga servicessystemet, och samtidigt är det viktigt att se till att de digitala tjänsterna påskyndar eller minskar arbetsuppgifterna mer än vad de ökar personalens arbetsmängd”, säger Riikka-Leena Leskelä, ledande forskare inom projektet, vid Nordic Healthcare Group.

Projektet inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet genomfördes av Nordic Healthcare Group, Helsingfors universitet och Uleåborgs universitet. Syftet med utredningen var att skapa en aktuell bild av de digitala tjänsternas effekter inom social- och hälsovården ur olika aktörers perspektiv.

Ytterligare information: Riikka-Leena Leskelä, forskningsdirektör, Nordic Healthcare Group, tfn 050 410 0737, [email protected] och Vesa Jormanainen, ordförande för projektets styrgrupp, SHM, tfn 029 516 3617, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.