Sök

16.12.2024 | För att nya produkter inom bioekonomin ska komma in på marknaden kan det behövas draghjälp från klimat- eller miljölagstiftning, visar en undersökning genomförd av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut och Naturresursinstitutet. För många produkter är problemet deras svaga prismässiga konkurrenskraft. Dessutom upplevdes det vara svårt att få finansiering för anläggningsinvesteringar i pilotskala. I undersökningen granskades fyra värdekedjor inom bioekonomin.

30.3.2020 | Det nya indexet för strukturell konkurrenskraft erbjuder en bättre möjlighet till en landsspecifik bedömning, eftersom det fokuserar på konkurrenskraftsfaktorer som är relevanta för Finland. Indexet ger också en positivare bild av Finlands konkurrenskraft än tidigare.

28.11.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 2025-11-27 Ärende- och dokumentnummer VN/35217/2025 VN/35217/2025-VNK-2 Postiosoite Käyntiosoite Puhelin Faksi s-posti, internet Postadress Besöksadress Telefon Fax e-post, internet Postal Address Office Telephone Fax e-mail, ...

25.3.2020 | Ramboll Finland Oy undersökte hur och hurdant mervärde som produceras av mineralklustret på nationell nivå och hur mineralklustret främjar – och ytterligare kunde främja – finländskt kunnande, välfärd och ekonomisk tillväxt genom att mångsidigt genomföra den hållbara utvecklingens principer och mål. Mineralklustret i Finland omfattar gruvdrift och brytning, förädling av metaller samt tillverkning av maskiner för gruvdrift, brytning och byggande.

29.4.2019 | Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen.

23.10.2019 | Slopande av skattestöden för uppvärmningsbränslen leder till att användningen av energitorv upphör, användningen av importerad biomassa ökar och priset på fjärrvärme stiger. Samtidigt ökar efterfrågan på el under perioder med toppbelastning. Det finns dock lösningar på de utmaningar som försörjningsberedskapen och elleveranssäkerheten står inför.

3.5.2024 | Teknologiska genombrott och de innovationer som de ger upphov till är avgörande för att möta vår tids samhällsutmaningar. Enligt en rapport som publicerades den 3 maj kan forsknings- och innovationspolitik på ett målinriktat sätt ge en gemensam riktning för att uppnå strategiska mål, stödja en öppen, mångsidig och ansvarsfull utveckling av teknik samt utnyttjandet av teknik i praktiska lösningar....

14.6.2024 | På basis av en forskning om miljöprodukter och miljötjänster föreslås det en ny bedömningsram för upprättandet av de förteckningar som det avtalas om på internationell nivå. Enligt forskningen har de finländska företagen en internationell konkurrensfördel också inom miljösektorn.

4.12.2023 | För att Finland ska lyckas i den gröna omställningen krävs en effektivare prissättning och reglering av koldioxidutsläppen, främjande av konkurrens inom branscherna för grön teknik och en långsiktig investeringsstrategi. Enligt en färsk undersökning måste Finland också delta i det internationella samarbetet för att förhindra koldioxidläckage och se till att det i framtiden finns tillräckligt med kompetent grön arbetskraft.

21.3.2024 | Utredningen undersökte möjligheterna och effekterna av beskattningen av biomassa i Finland, särskilt i fråga om fjärrvärme och värmeproduktion inom industrin, samt bedömde konsekvenserna bland annat för klimatet, statsfinanserna, konsumenterna och industrin.

27.3.2023 | Enligt en utredning som publicerades den 27 mars kommer de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna för hela samhällsekonomin och den offentliga ekonomin sannolikt att vara mindre i Finland än i de flesta andra länder under de kommande årtiondena. Under de närmaste årtiondena spelar den gröna omställningen och dess avancemang i Finland en viktigare roll än konsekvenserna av klimatförändringen för ekonomin.

8.3.2022 | Målet med väteekonomi är att minska koldioxidutsläppen inom sektorer där det är särskilt svårt att använda andra metoder. Sådana objekt finns bl.a. inom stålindustri, kemisk industri, flygtrafik, sjöfart och tung vägtrafik.

14.12.2020 | Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.

19.9.2022 | Enligt en undersökning som publicerades den 19 september ökar betydelsen av kontinuerligt lärande på den finländska utbildnings- och arbetsmarknaden. Det finns ett särskilt stort utbud av utbildning på marknadsvillkor för utbildningen av ledningen i företag och andra organisationer. Den svaga kunskapsbasen gör det dock svårare att identifiera aktörer som är verksamma på marknadsvillkor som en del av utbildningsmarknaden och dess utveckling.

3.2.2022 | Det internationella systemet präglas allt mer av geoekonomisk tävlan. Framförallt USA och Kina utnyttjar ekonomiska styrmedel för att driva strategiska intressen, vilket utgör en svår utmaning för EU och dess medlemsländer, inklusive Finland.

19.10.2022 | Enligt en utredning som publicerades den 19 oktober är det inte en lätt uppgift att snabbt minska mobila arbetsmaskiners energiförbrukning och utsläppen från dem. Den effektivaste metoden på kort sikt är att höja distributionsskyldigheten för lätt brännolja. På längre sikt kommer alternativa drivkrafter att inta en central roll, och de anses vara ett bra alternativ för många ändamål. Bristfällig regleri...

27.9.2022 | Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning har erbjudit mångsidiga möjligheter att organisera forskning inriktad på att utveckla samhällspolitik och -funktioner samt lösa betydande samhällsutmaningar. Detta konstateras i den utvärdering som publicerades den 27 september för att fastställa om målen som ställts upp för den strategiska forskningen har uppfyllts. I utvärderingen låg fokus på att se över perioden mellan 2014 och 2020.

10.3.2021 | Att utveckla kompetensen om immateriella rättigheter samt utbildningssystemet, lagstiftningen och förvaltningen i branschen är viktigt för att stärka Finlands konkurrenskraft. Även om det har skett framsteg under de senaste åren och systemet för immateriella rättigheter står på en bra grund finns det en hel del att utveckla. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 10 mars och som stöder beredningen av en ny strategi för immateriella rättigheter.

13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.

13.1.2022 | En undersökning som publicerades den 13 januari visar att den effektivaste stödpolitiken omfattar en allokering av forsknings- och utvecklingsstöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationskapacitet. Inom den praktiska innovationspolitiken ger dessutom ger icke-selektiva stöd, som till sin karaktär liknar FoU-skattestöd, en betydlig välfärdsökning, trots att tillväxten inte når samma nivå som den till följd av selektiva innovationsstöd.