Sök

29.11.2019 | Risker som hänför sig till mat och kost hör till de viktigaste faktorer som påverkar hälsan i Finland. Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet publicerade den 29 november en gemensam forskningsrapport som är den första att behandla livsmedelssäkerhet på ett övergripande sätt ur både ett hälsomässigt och ett ekonomiskt perspektiv.

24.5.2024 | Utredningen granskade ökningen av mervärdet av näringar som baserar sig på ekosystemtjänster inom bioekonomin. De analyserade företagens mervärde i förhållande till omsättningen ligger på en god nivå och uppskattades uppgå till i genomsnitt cirka 40 procent. Det är möjligt att öka mervärdet, men det behövs mer detaljerad information, särskilt om konsumenternas behov. Företagens och aktörernas nätverka...

14.10.2021 | Det finns skillnaderna mellan de finländska barnfamiljernas köpbeteende när det gäller livsmedel. När barnfamiljer köper mat lägger de ungefär var fjärde euro på ohälsosamma livsmedel. De ohälsosamma livsmedlens andel av de totala matinköpen är större på landsbygden och i familjer med lägre utbildning och inkomstnivå. Marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn bör begränsas, särskilt för ...

18.1.2022 | Skogsbrukets verifierade effekter på grundvattnets kvalitet har visat sig vara relativt små. Det finns dock tämligen lite forskningsdata om effekterna, och därför bör uppföljningen ökas och utvecklas så snabbt som möjligt. Detta kom man fram till i en utredning där man samlade ett omfattande informationspaket för skogsägare och experter och identifierade behov av fortsatt utveckling.

7.5.2021 | Högst en tiondel av skoleleverna äter dagligen en näringsmässigt fullvärdig skollunch och endast var fjärde kommun erbjuder eleverna ett avgiftsfritt mellanmål om skoldagen blir lång. Enligt den färska utredningen bör man säkerställa att eleverna orkar med skoldagen genom att alla grundskoleelever erbjuds ett avgiftsfritt och närande mellanmål varje skoldag.

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.

28.2.2018 | I och med landskapsreformen slås de nuvarande arbets- och näringstjänsterna och företagstjänsterna samman till tillväxttjänster, och organiseringsansvaret för tjänsterna överförs till de nya landskapen. När också ansvaret för att producera tjänsterna fördelas på allt fler aktörer, är det viktigt att de digitala system som används erbjuder kunderna smidiga servicekedjor och möjliggör förmedling av information över organisationsgränser. Som stöd för detta behövs förvaltningsmodeller.

20.6.2018 | Experter i områdesanvändning önskar att de framtida landskapen tar en sakkunnig och proaktiv roll, har framåtanda och stöder samarbetet inom ramen för planeringen av områdesanvändningen. Enligt en utredning som publicerades i dag förutsätter detta nya verksamhetsmodeller och tillräckliga resurser.

5.3.2021 | Tak för näringsbelastning inom vattenvård möjliga att uppnås för fosfor endast genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Detta konstateras i utredningen om kustens status som genomförts av Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet. Utredningen modellerade vattenstatus i det finska kustområdet 2027, 2040 och 2070 i ljuset av vattenvårdsåtgärder som vidtas i avrinningsområdet.

3.4.2020 | Evidensbaserade rekommendationer och pragmatiska handlingsmodeller ämnade att på-verka barnens och ungdomarnas matmiljö har tagits fram för många samhällsaktörer, men kraftigare styrmetoder borde införas för att främja välbefinnandet. Detta konstateras i en utredning där man kartlagt barnens och ungdomarnas matmiljö och hur den kan påverkas. Det kapital som investeras i matmiljön kan återbetala sig nästan sjufaldigt i samhället.

19.8.2019 | Kostens klimatpåverkan kan minskas med 30–40 procent genom att ändra på kostvanorna och ta hand om kollagren i åkermark. En övergång till klimatvänlig kost förutsätter således förändringar på systemnivå, konstateras det i slutrapporten från projektet RuokaMinimi.

Arctic Europe: Bringing together the EU Arctic Policy The study considers how the European Union’s Integrated Policy for the Arctic can productively interact with Nordic cooperation frameworks in order to support developments in Arctic Europe. Com...

8.3.2022 | Målet med väteekonomi är att minska koldioxidutsläppen inom sektorer där det är särskilt svårt att använda andra metoder. Sådana objekt finns bl.a. inom stålindustri, kemisk industri, flygtrafik, sjöfart och tung vägtrafik.

12.12.2018 | En bra kost och god nutrition stöder äldres funktionsförmåga och boende hemma. Det är alltså möjligt att förebygga funktionsnedsättning hos äldre genom att upprätthålla ett gott näringstillstånd. Säkerställandet av ett gott näringstillstånd är ett billigare alternativ än rehabiliterande vård, vilket innebär att också ökningen av social- och hälsovårdskostnaderna kan dämpas. Detta konstateras i en rapp...

11.3.2022 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Statsrådets allmänna sammanträde 25.11.2021 2(8) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Planens mål Målet för utrednings- och fors...

29.4.2020 | Samerna observerade de första tecknen på klimatförändringen redan på 1960-talet och förändringarna har tagit fart under 2000-talet. Det framgår av en studie vid Uleåborgs universitet, där man undersökt hur samerna har anpassat sig till klimatförändringen inom renskötseln och vilka metoder de hittat för att anpassa sig till klimatförändringen på ett kulturellt hållbart sätt.

20.9.2018 | UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Statsrådets allmänna sammanträde 3.12.2015 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Planens målsättningar Målet med utrednings...

26.8.2020 | Enligt en omfattande bedömning som gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke) har den biologiska mångfalden i Finland fortsatt minska under de senaste tio åren, men denna trend kan vändas. Förändringen uppnås genom att man ökar omfattningen av de åtgärder som konstaterats vara mest effektiva och beaktar naturens mångfald i allt beslutsfattande.

24.11.2022 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2023 Statsrådets allmänna sammanträde 24.11.2022 2(7) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2023 Planens mål Målet för utrednings- och fors...

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI Promemoria Understatssekreterare 31.3.2014 Timo Lankinen UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN SOM STÖDER STATSRÅDETS BESLUTS- FATTANDE – bakgrundspromemoria Utrednings- och forskningsplanen som stöder beslutsfattande i statsrådet 2014...