Hur främjas produktivitet? I en gemensam undersökning från Labore och Etla föreslås åtgärder för att höja Finlands produktivitet

Enligt en gemensam undersökning som publicerades av Labore och Etla bör forsknings- och utvecklingsfinansiering allokeras under noggrant övervägande, men inte ”orkestrerat”. Dessutom konstateras att den gröna omställningen, om den genomförs på rätt sätt, kan vara en drivkraft för produktivitetsutveckling.

Att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder är avgörande för företagens tillväxt och affärsutveckling, men enligt undersökningen höjer digitaliseringen arbetsproduktiviteten enbart i företag som har tillgång till tillräckligt välutbildad arbetskraft. Produktivitetstillväxt kan också främjas genom en utökning av antalet högskoleplatser och ökad arbetskraftsinvandring.

På lång sikt kan levnadsstandarden höjas enbart genom ökad produktivitet. Ett centralt problem i den finländska samhällsekonomin är den långsamma produktivitetstillväxten under perioden efter finanskrisen. I det gemensamma projektet mellan Labore och Etla har man försökt skapa en helhetsbild av de politiska åtgärder som påverkar produktiviteten i den finländska samhällsekonomin. I projektet har man undersökt bland annat hur digitaliseringen, den gröna omställningen och invandringen påverkar produktiviteten.

Den offentliga forsknings- och utvecklingsfinansieringen bör allokeras under noggrant övervägande, men inte ”orkestrerat”. Både Finlands förra och Finlands nuvarande regering har satt som mål att höja FoU-utgifterna till fyra procent av bruttonationalprodukten. Färska undersökningar visar att bristen på kompetent arbetskraft kan bli ett hinder för att öka den privata finansieringen av FoU-verksamhet i Finland.

Dessutom verkar det som om inte heller den nuvarande forskningsfinansieringen allokeras optimalt, utan den riktas till företag med svagare innovationsförmåga. Forsknings- och utvecklingsfinansiering bör inriktas på projekt och ekosystem som tar itu med stora samhällsutmaningar. Till dessa hör exempelvis utmaningar till följd av klimatförändringarna. Att den offentliga sektorn utövar detaljerad styrning av forskningsekosystem är dock problematiskt, eftersom den information som styrningen kräver ofta är bunden till vissa personer och svår att förmedla vidare.

”Till exempel kan forsknings- och innovationsrådets verksamhet vara till nytta, om den främjar informationsspridningen och samarbetet mellan universitet och företag. Men någon mer detaljerad styrning av forskare och företag än så bör den offentliga sektorn inte ägna sig åt”, säger Ilkka Kiema, forskningshandledare som ledde projektet.

Om den gröna omställningen genomförs på rätt sätt kan den vara en drivkraft för produktivitetsutveckling. Med koldioxidproduktivitet avses ökat värde i proportion till växthusgaserna. En ökning av koldioxidproduktiviteten innebär att mervärdet per varje använd enhet koldioxidutsläpp ökar.

”I undersökningen upptäcktes ett positivt samband mellan koldioxidproduktivitet och arbetsproduktivitet. Detta tyder på potentiella synergieffekter mellan politiska åtgärder som främjar ekonomisk tillväxt och miljöhållbarhet. Till exempel kan system som utsläppshandeln uppmuntra företag att minska sina koldioxidutsläpp samtidigt som de förbättrar produktiviteten”, konstaterar Terhi Maczulskij, forskningschef på Etla.

Grön totalproduktivitet är ett vidare begrepp än koldioxidproduktivitet. Den definieras lite på samma sätt som totalproduktivitet, men med beaktande av miljöpåverkan och hållbarhetsaspekter. Resultaten visar att den energiintensiva sektorn i Finland står inför utmaningar när det gäller att förbättra den gröna totalproduktiviteten. Enbart en förbättrad koldioxidproduktivitet garanterar inte nödvändigtvis en betydande ökning av den gröna totalproduktiviteten. Strategiska riktlinjer och incitament som syftar till att förbättra den gröna totalproduktiviteten kan stärka företagens ställning på världsmarknaden och främja långsiktiga ekonomiska och miljömässiga mål.

Produktivitetstillväxt kan främjas genom fler högskoleplatser och ökad arbetskraftsinvandring. Även invandrare som sysselsätts i lågproduktiva branscher kan främja produktivitetstillväxt, om detta undanröjer flaskhalsar i ekonomin och ökar utbudet av arbete i mer högproduktiva arbetsuppgifter.

Mer information: Ilkka Kiema, forskningshanledare, Labore, tfn 040 940 2287, Terhi Maczulskij, forskningschef, Etla, tfn 050 323 0180 och Seppo Kangaspunta, konsultativ tjänsteman, ANM, tfn 050 369 7605

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.