Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Ekologisk övergång krävs för att stoppa förlusten av biologisk mångfald

Enligt en omfattande bedömning som gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke) har den biologiska mångfalden i Finland fortsatt minska under de senaste tio åren, men denna trend kan vändas. Förändringen uppnås genom att man ökar omfattningen av de åtgärder som konstaterats vara mest effektiva och beaktar naturens mångfald i allt beslutsfattande.

Den forskargrupp som ansvarade för utvärderingen av Finlands nationella biodiversitetsstrategi och handlingsprogram för 2012–2020 anser det nödvändigt att man i Finland på 2020-talet genomför en övergång till ett ekologiskt hållbart samhälle som värnar om den biologiska mångfalden.

De fem målsättningarna och 20 målen i Finlands strategi för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden har stött genomförandet i Finland av de motsvarande strategiska målsättningarna och Aichimålen enligt FN:s konvention om biologisk mångfald som ingicks i Nagoya i Japan 2010. Genomförandet av de 105 åtgärderna i det nationella handlingsprogrammet som främjar det praktiska genomförandet av strategin har lyckats rätt bra genom de olika ministeriernas delade ansvar. Flera åtgärder har dock inte varit tillräckligt ambitiösa för att programmets mål skulle kunna nås. I beslutsfattandet har de behov som gäller biologisk mångfald i regel hamnat i skuggan av andra mål. Företag, organisationer och kommuner har inte heller ännu tagits med i naturtalkon i tillräcklig utsträckning.

Finland förbereder sig inför de nya internationella målen genom att granska effekterna av den nuvarande nationella strategin och handlingsprogrammet. Den konsekvensbedömning och de rekommendationer som ingår i forskargruppens rapport främjar beredningen av den nya nationella biodiversitetsstrategin och handlingsprogrammet för 2021–2030. Rapporten överlämnades i dag till miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Det som belastar den finska naturen mest är skogsbruket, jordbruket, byggandet, föroreningar och klimatförändringen

Utvecklingstrenden för den biologiska mångfalden i Finland är fortfarande vikande – mätt enligt antalet hotade arter har denna trend rentav blivit snabbare. De viktigaste faktorerna bakom utvecklingstrenden för mångfalden är i synnerhet den ökade konsumtion som följer av att finländarna blivit allt förmögnare och de behov av att utnyttja vårt lands naturresurser, särskilt skogsresurser, som hänför sig till den globala handeln. Den ekonomiska tillväxten har inneburit att man utnyttjat naturresurserna allt snabbare. Forskargruppen identifierade skogsbruket, jordbruket, byggandet, föroreningen och klimatförändringen som de största belastningarna på den biologiska mångfalden i Finland. Analysen baserar sig på färska rödlistor av hotade arter (2019) och naturtyper (2018) samt på många andra undersökningar.

Enligt forskargruppens bedömning har de flesta åtgärderna i det nationella programmet för biologisk mångfald hittills haft en ganska anspråkslös inverkan på den biologiska mångfaldens tillstånd. De vanligaste orsakerna har varit otillräckliga resurser, försenat genomförande och motstridiga utvecklingsförlopp, såsom ökad eller fortsatt hög användning av naturresurser och okompenserad markanvändning som förändrar miljön. Dessutom har en del av åtgärderna antingen haft anspråkslösa mål, varit oklart formulerade eller riktats till begränsade mål. Om man formulerar åtgärderna så att de blir mer effektiva och satsar tillräckligt på att genomföra dem, har de en betydande potential att förbättra den biologiska mångfaldens tillstånd.

De mest effektiva åtgärderna har varit sådana som inkluderat till exempel omfattande samarbete, självständigt genomförande, tillräcklig finansiering och effektiv informationsproduktion. Exempel på framgångar är Forskningsprogrammet för bristfälligt kända och hotade skogsarter PUTTE, Programmet för inventeringen av den marina undervattensmiljön VELMU, METSO-programmet som tryggar mångfalden i skogarna i Södra Finland, flera EU-finansierade Life-program och naturkommunikationen. I början av programperioden hade många åtgärder med anknytning till utvecklingssamarbete internationell genomslagskraft, men genomförandet saktade ner i och med att verksamhetsfinansieringen minskade kraftigt.

Alla ska bära ansvar för naturen

Forskargruppen bedömer att det finns både metoder och tillräcklig kunskap för att dämpa förlusten av mångfalden. Enligt 20 § i Finlands grundlag bär var och en ansvar för naturen. Detta har inte realiserats fullt ut, men det civila samhällets, näringssektorns och andra icke-statliga aktörers deltagande i tryggandet av den biologiska mångfalden har nu vid ingången av 2020-talet kommit bra igång. Som stöd för förvaltningen har icke-statliga aktörer en betydande potential när det gäller att trygga den biologiska mångfalden.

De snabba förändringarna som skett i vår omgivning, såsom klimatförändringens frammarsch, förutsätter att de gamla temana i handlingsprogrammet stärks och uppdateras och att nya teman inkluderas i det kommande handlingsprogrammet. Dessa är bland annat stärkande av synergierna mellan klimatförändringen, den biologiska mångfalden och den cirkulära ekonomin, utvecklande av naturmålen i lagstiftningen, användning av naturbaserade lösningar för kolbindning och ökning av kolsänkor samt tryggande av naturbasen för jordbruksproduktionen, såsom insektspollinering.

Den nya strategin bör påskynda övergången till ett hållbart samhälle

Forskargruppen anser att det huvudsakliga målet för Finlands nya nationella strategi och handlingsprogram för den biologiska mångfalden (2021–2030) bör vara övergången till ett ekologiskt hållbart, rättvist samhälle som beaktar de sociala och ekonomiska konsekvenserna av de nödvändiga reformerna. Övergången förutsätter strukturella och systemiska förändringar som förbättrar hållbarheten och som genomsyrar samhället, till exempel i produktionen och konsumtionen samt i den internationella handelns strukturer, med hjälp av internationellt avtalssamarbete.

Teman som forskargruppen föreslagit för strategins och handlingsprogrammets nya period (2021–2030):

1) Ekologisk övergång
2) Information och medvetenhet
3) Förbättring av livsmiljöernas och arternas tillstånd
4) Genetisk mångfald
5) Nya initiativ och lösningar
6) Samekultur och biologisk mångfald
7) Finland ute i världen

För att minska trycket från markanvändningen bör man vid planeringen av markanvändningen och vattenanvändningen tillämpa principen om ingen nettoförlust av biologisk mångfald (no net loss of biodiversity), som förpliktar till att kompensera de negativa effekter man orsakat naturen. Matproduktionen och ekosystemtjänsterna bör tryggas genom styrmedel som stärker hållbarheten i användningen av naturresurser. När människor rör sig i naturen har det enligt forskningen positiva effekter på deras hälsa och välbefinnande. Detta bör inkluderas i det förebyggande social- och hälsovårdsarbetet.

Finland bör fortsätta den internationella växelverkan och det internationella samarbete som syftar till att trygga den biologiska mångfalden både inom EU och globalt. De europeiska referensramarna för vårt lands nya nationella strategi och handlingsprogram för den biologiska mångfalden (2021–2030) är EU:s program för grön utveckling samt strategin för biologisk mångfald 2030 och strategin Från jord till bord, som båda hör till programmet. Den globala ramen utgörs av de förnyade målen i FN:s konvention om biologisk mångfald som man kommer överens om våren 2021.

Rapporten om utvärderingen av genomförandet och konsekvenserna av Finlands biodiversitetsstrategi och handlingsprogram 2012–2020, på finska Suomen biodiversiteettistrategian ja toimintaohjelman 2012–2020 toteutuksen ja vaikutusten arviointi (BD-arvio), har utarbetats som en del av genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019. Rapporten har utarbetats i nära samarbete mellan forskare och sakkunniga vid Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke): Ari-Pekka Auvinen, Eija Kemppainen, Jukka-Pekka Jäppinen, Janne Heliölä, Katja Holmala, Jorma Jantunen, Marja-Liisa Koljonen, Taneli Kolström, Riku Lumiaro, Pekka Punttila, Riikka Venesjärvi, Raimo Virkkala och Petri Ahlroth.

Mer information:

Ansvarig ledare för projektet Petri Ahlroth, direktör, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 054, [email protected]
Ari-Pekka Auvinen, forskare, Finlands miljöcentral, tfn 050 4133 403, [email protected]
Eija Kemppainen, biolog, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 274, [email protected]
Projektledare vid Naturresursinstitutet Taneli Kolström, Senior Advisor, Naturresursinstitutet, tfn 0295 325 011, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.