Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Slopandet av dieselbränslets skattestöd skulle bidra till minskade utsläpp – de negativa effekterna på hushållen kan kompenseras på olika sätt

Slopandet av skattestödet för dieselbränsle skulle vara ett effektivt ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen, visar en undersökning av Pellervon taloustutkimus PTT. Slopandet skulle försvaga exportindustrins kostnadskonkurrenskraft, men relativt lite. För hushållen skulle slopandet av skattestödet kunna kompenseras exempelvis i form av inkomstöverföringar eller sänkta skatter på förvärvsinkomster.

I undersökningen bedömdes vilka konsekvenser dieselbränslets skattestöd har med avseende på miljön, konkurrenskraften och den regionala utvecklingen, och hur slopandet av skattestödet skulle påverka näringslivet och hushållen. Särskild vikt fästes vid konsekvenserna för inkomstfördelningen mellan hushållen. Även alternativa sätt att kompensera hushållen för slopandet av skattestödet utreddes.

Skattestödet för dieselbränsle innebär att energiinnehållsskatten på diesel är 25,95 cent/liter mindre än den borde vara. Syftet med detta är att stödja exportindustrin och nyttotrafiken. Privatpersoner som använder dieselbilar betalar dock drivkraftsskatt för att de inte ska dra nytta av skattefördelen.

Av de cirka 2,7 miljoner personbilar som används i trafik är cirka 750 000 bilar dieseldrivna. Dessutom finns det 310 000 dieseldrivna paketbilar, över 90 000 lastbilar och 12 000 bussar.

Kostnadskonkurrenskraften skulle bli något svagare

De simuleringar som gjordes i undersökningen visar att den finländska exportindustrins kostnadskonkurrenskraft skulle försvagas relativt lite till följd av slopat skattestöd. Ett centralt resultat ur näringslivets synvinkel är att skatteförhöjningen inte nödvändigtvis överförs till fullt på priset på nyttigheter. Det som inverkar är hur konkurrensutsatt marknaden är för producenterna.

På exportmarknaden är möjligheterna att överföra den höjda dieselskatten på priset på slutprodukten begränsade. Skatteförhöjningen tycks i stället överföras på priserna på mellanprodukter längre ner i värdekedjan. Dessutom tycks förhöjningen försvaga exporten inom den transportintensiva exportindustrin, men samtidigt också överföra ekonomiska resurser till andra exportbranscher.

Slopandet av skattestödet skulle minska utsläppen

Ur miljösynvinkel skulle slopandet av skattestödet minska både förbrukningen av diesel och utsläppen. I en simulering i undersökningen uppnåddes en årlig utsläppsminskning på cirka tre procent genom substitution av de skattebelagda priserna. I ett brett perspektiv skulle dessa effekter vara relativt små, men på längre sikt betydande.

Med tanke på bränslebeskattningens miljöstyrning och kostnadseffektivitet borde skattestödet för diesel alltså slopas. Finland har föresatt sig att avsevärt minska utsläppen från trafiken, och för att målet ska nås behövs det effektiv ekonomisk styrning. Ett effektivt styrningssätt skulle vara att slopa dieselbränslets skattestöd.

Tidigare studier har visat att beskattningen av diesel i allmänhet är för låg i förhållande till bränslets externa effekter. Möjligheterna att minska utsläppen på ett teknikneutralt och kostnadseffektivt sätt försvagas av att diesel och bensin i skattehänseende behandlas olika.

Hushållen skulle kompenseras genom inkomstöverföringar eller sänkta skatter

Slopandet av skattestödet skulle påverka även hushållen, eftersom det medför kostnader för alla transportintensiva företag och företag som använder diesel som mellanprodukt. Det å sin sida påverkar priserna på slutprodukterna. Tidigare studier tyder på att i synnerhet låginkomsttagare och landsbygdens invånare skulle belastas av slopat skattestöd.

Det finns klara skillnader mellan landskapen vad gäller användningen av diesel, och detta syns i dieselskattens effekter på den regionala ekonomin. Med mervärde mätt skulle de största negativa effekterna av slopat skattestöd drabba Kymmenedalen, Södra Karelen och Lappland.

I undersökningen utreddes möjligheterna att kompensera hushållen för konsekvenserna av slopat skattestöd, antingen genom sänkta skatter på förvärvsinkomster eller genom inkomstöverföringar. Den mindre skattekilen till följd av sänkta skatter på förvärvsinkomster och multiplikatoreffekterna av detta skulle till och med överkompensera hushållens sämre köpkraft, visade simuleringen. Inkomstöverföringarna skulle däremot inte helt räcka till för att ersätta skatteförhöjningen. Båda kompensationsalternativ jämnar dock ut skillnaderna mellan hushållen i olika landskap. Forskningsrapporten har utarbetats av Pellervon taloustutkimus PTT och Merit Economics.

Ytterligare information:

Olli-Pekka Ruuskanen, Pellervon taloustutkimus PTT, tfn 040 641 5732, [email protected]

Juha Honkatukia, Merit Economics, tfn 040 304 5561, [email protected]