Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Samhällsekonomin gynnas när en arbetslös sysselsätts

Om en arbetslös person sysselsätts på heltid blir besparingen i utbetalade arbetslöshetsförmåner i genomsnitt 7 000 euro per år. Besparingarna varierar från en besparing på 3 600 euro om en ung person sysselsätts till 11 000 euro om en långtidsarbetslös person sysselsätts. När besparingen betraktas utifrån personens sannolikhet att sysselsättas, är besparingen när det gäller de som lättare sysselsätts 6 000 euro och de som är mest svårsysselsatta 7 500 euro.

Resultaten framgår av rapporten Työttömyyden laajat kustannukset (Arbetslöshetens breda kostnader), som publicerades den 21 januari 2019. Forskningsprojektet har genomförts av PTT ry inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan.

Besparingarna för samhället när människor sysselsätts är stora, eftersom de breda kostnaderna för arbetslösheten i Finland var 10,8 miljarder euro 2016. Kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa och arbetskraftsservicen utgjorde 5,6 miljarder euro av de sammanlagda kostnaderna. Av kostnaderna för utkomststöd och bostadsbidrag beräknas de arbetslösas andel utgöra 1,1 miljarder euro. Skatteinkomster och arbetslöshetsförsäkringspremier gick förlorade till ett belopp av 4,1 miljarder euro.

Resultaten är riktgivande, eftersom kalkylerna är förenade med flera begränsningar.

Vid beräkningen av nyttan av och kostnaderna för de arbetskraftspolitiska åtgärderna observerades följande: 

• Kostnaderna för lönesubvention inom den offentliga och privata sektorn är på samma nivå, men sysselsättning med lönesubvention inom den offentliga sektorn verkar leda till endast kortvarig sysselsättning och verkar inte ha någon inverkan alls på inkomsterna under en treårig uppföljningsperiod. Sysselsättning med lönesubvention inom den privata sektorn har en positiv inverkan på både sysselsättningen och inkomsterna under en treårig uppföljningsperiod.
• Arbetspraktik och arbetslivsträning samt handledande utbildning verkar inte ha någon stor inverkan på sysselsättningen eller inkomsterna.
• Läroavtalsutbildningar har en klart positiv inverkan på både sysselsättning och inkomster. Jämfört med andra arbetskraftspolitiska åtgärder orsakar läroavtalsutbildning minst kostnader för den offentliga sektorn, när kostnaderna beräknas per deltagare och år.
• Sannolikheten för att arbetslösa som får startpeng ska sysselsättas är stor, men deras inkomster är lägre än hos referensgruppen.
• De lönesubventioner som är avsedda för långtidsarbetslösa är dyra och verkar inte nämnvärt öka långtidsarbetslösas möjligheter att få jobb på den öppna arbetsmarknaden. Kostnaderna för den lönesubvention som är avsedd för långtidsarbetslösa är högre än i genomsnitt, och sannolikheten för att långtidsarbetslösa får jobb på den öppna arbetsmarknaden är lägre än i genomsnitt.
• Kostnaderna för yrkesutbildning är högre än genomsnittet, men verkar leda till bättre sysselsättning och högre inkomster inom 1–2 år från att utbildningen inleds.

Rapporten: Työttömyyden laajat kustannukset

Ytterligare information: Olli-Pekka Ruuskanen, forskningsdirektör, PTT ry, tfn 040 641 5732, fornamn.efternamn(at)ptt.fi; Jami Arvola, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 447 1255; Hanna Hämäläinen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7060

Pressmeddelandet uppdaterat 21.1 kl. 10.55: Korrigeringar av siffrorna för de breda kostnaderna för arbetslösheten och de förlorade skatteinkomsterna och arbetslöshetsförsäkringspremierna (med fet stil).