Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Ny studie förtydligar bilden av konjunkturers effekter på ekonomin
En färsk undersökning av Näringslivets forskningsinstitut och Löntagarnas forskningsinstitut ger mer detaljerad information om konjunkturers effekter på Finlands ekonomi. Undersökningen, vars resultat offentliggjordes den 28 januari, ger en mer preciserad bild av utvecklingen av den produktionspotential som är oberoende av konjunkturväxlingar. Inom ramen för undersökningen bedömdes också tillväxtutsikterna för den potentiella produktionen i samhällsekonomin åren 2019–2023. I bedömningen tillämpades en tillväxtmodell på sektornivå som Näringslivets forskningsinstitut tagit fram.
I undersökningsrapporten ”The Finnish potential output: measurement and medium-term prospects” behandlas sätt att mäta den potentiella produktionsvolymen i den finländska samhällsekonomin, det vill säga den produktionsvolym som är oberoende av konjunkturväxlingar, och dess tillväxtutsikter på medellång sikt. Undersökningsprojektet har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. I projektet har man utvecklat Europeiska kommissionens produktionsfunktionsmetod på flera olika sätt samt bedömt olika komponenters konjunkturberoende fluktuationer med statistiska metoder som är lämpligare för modeller för dynamiska system (den så kallade Sequential Monte Carlo-metoden).
Resultaten av undersökningsprojektet visar att konjunkturväxlingar har påverkat produktionsvolymen i samhällsekonomin mer än man tidigare beräknat med kommissionens metod.
Det finns flera orsaker till att resultaten nu har preciserats. I undersökningen upptäcktes till exempel att kommissionens produktionsfunktion överskattar substitutionselasticiteten mellan kapital och arbetskraft i förhållande till Finlands produktionsstruktur. I undersökningen upptäcktes också att den så kallade CES-produktionsfunktionen är ett statistiskt bättre alternativ än kommissionens produktionsfunktion när det gäller att beskriva produktionssättet i den finländska samhällsekonomin.
När det gäller konjunkturberoende fluktuationer i produktionsfunktionens olika komponenter under den recession som började 2007, gav undersökningen liknande resultat som kommissionens tidigare bedömningar. Skillnaderna är tydligare i fråga om recessionen på 1990-talet. De nya bedömningarna av potentialen är avsevärt mindre beroende av konjunkturer än de tidigare.
Inom ramen för undersökningen bedömdes också tillväxtutsikterna för den potentiella produktionen i samhällsekonomin åren 2019–2023. I bedömningen tillämpades en tillväxtmodell på sektornivå som Näringslivets forskningsinstitut tagit fram. Forskarna bedömer att produktionsvolymen kommer att öka cirka 1,5 procent per år under de följande fem åren, men bedömningen är osäker. Informationstekniken och den internationella handelns tillväxteffekter inverkar särskilt kraftigt på tillväxten.
Undersökningen gjordes av Tero Kuusi och Markku Lehmus vid Näringslivets forskningsinstitut och Ilkka Kiema och Sami Jysmä vid Löntagarnas forskningsinstitut.
Ytterligare information: Tero Kuusi, forskningschef, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 041 444 8144, tero.kuusi(a)etla.fi, och Ilkka Kiema, forskningskoordinator, Löntagarnas forskningsinstitut, tfn 09 2535 7304, ilkka.kiema(a)labour.fi
