Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning kartlade förhållandet mellan beredskapslagen och grundlagen
Den gällande beredskapslagen överensstämmer inte med de bestämmelser i grundlagen som gäller undantagsförhållanden. Enligt en undersökning som statsrådet låtit göra och vars resultat offentliggjordes i dag behöver det göras betydande ändringar i beredskapslagen så att den ska stå i överensstämmelse med grundlagen.
Den gällande beredskapslagen överensstämmer inte med de bestämmelser i grundlagen som gäller undantagsförhållanden. Enligt en undersökning som statsrådet låtit göra och vars resultat offentliggjordes i dag behöver det göras betydande ändringar i beredskapslagen så att den ska stå i överensstämmelse med grundlagen.
Undersökningen fokuserade på förhållandet mellan Finlands grundlag och den gällande beredskapslagen, som är i kraft som en undantagslag. Av resultaten framgår vilka innehållsmässiga ändringar grundlagen och de internationella normer som grundlagen bygger på förutsätter i beredskapslagen, om målet är att lagen inte längre ska vara en undantagslag.
De viktigaste ändringsbehoven hänför sig till definitionen av undantagsförhållanden, framför allt när det gäller ekonomiska kriser, och normgivningsbemyndiganden. Dessutom lyfter undersökningen fram ett alternativt perspektiv på hur problemen i fråga om beredskapslagens normgivningsbemyndiganden (det vill säga delegering av lagstiftningsbehörigheten) och bemyndigandenas omfattning kan lösas genom bestämmelser som i allt högre grad bygger på riksdagslag. Undersökningsresultaten omfattar också jämförelser med motsvarande regleringsmodeller på andra håll i Europa.
Grundlagen har ändrats under den nuvarande beredskapslagens giltighetstid så att liknande lagstiftning som beredskapslagen bättre ska uppfylla kraven i grundlagen. Grundlagen ställer höga krav på under vilka undantagsförhållanden och på vilka sätt genom delegering av lagstiftningsbehörighet man kan avvika från de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt undersökningen bör man hålla fast vid dessa krav, och därför är det skäl att beakta de innehållsmässiga kraven i grundlagen när beredskapslagen ändras.
Grundlagens bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheterna under undantagsförhållanden är bundna till internationella människorättskonventioner. Denna bundenhet till internationella normer inverkar starkt på hur innehållet i beredskapslagen kan ändras.
Rapporten (på finska)
Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017 (https://tietokayttoon.fi/sv/framsida).
Ytterligare information: Janne Salminen, professor, juridiska fakulteten vid Åbo universitet, tfn +358 41 507 3537, [email protected]
