Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Ökade FoU-understöd och skattelättnader lönar sig – stöden ska dock allokeras noggrant
En undersökning som publicerades den 13 januari visar att den effektivaste stödpolitiken omfattar en allokering av forsknings- och utvecklingsstöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationskapacitet. Inom den praktiska innovationspolitiken ger dessutom ger icke-selektiva stöd, som till sin karaktär liknar FoU-skattestöd, en betydlig välfärdsökning, trots att tillväxten inte når samma nivå som den till följd av selektiva innovationsstöd.
Undersökningen tyder på att en ökning av både FoU-stöd och FoU-skattelättnader är lönsam i Finland. Vad gäller direkta FoU-stöd bör man sträva efter att ta fram ett sätt för identifiering av företag med hög innovationskapacitet för att kunna allokera alla stöd på ett effektivt sätt.
I planeringen av en effektiv stödpolitik och genomförandet av näringslivspolitiska åtgärder är det väsentligt att förstå hurdan den övergripande ekonomiska effekten av företagsstöd är. Med en lyckad innovationspolitik är det möjligt att påskynda den ekonomiska tillväxten och förbättra konkurrenskraften.
Rapporten ”Innovation, reallocation and growth in the 21st century” som upprättats av forskare vid Näringslivets forskningsinstitut (Etla) och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) ger ny forskningsinformation om företagsstödens effekter på den ekonomiska tillväxten och välfärden. Än så länge har relativt få liknande undersökningar gjorts ute i världen, och den nu publicerade undersökningen är den första som gjorts med finländskt material.
I projektet granskades stödpolitik där stöd inte allokeras utifrån produktiviteten i företagens FoU-verksamhet och på motsvarande sätt granskades selektiv stödpolitik där stöd utdelas utifrån produktiviteten i företagens FoU-verksamhet. En selektiv stödpolitik innebär att de tjänstemän som fattar beslut om FoU-stöd ska kunna skilja åt företag med hög och låg innovationsförmåga.
”Icke-selektiva stöd liknar neutrala FoU-skattestöd som inte allokeras till en viss typ av företag eller projekt. Selektiva stöd har vissa drag gemensamma med direktstöd. Stödmottagarna ska väljas ut från fall till fall på grundval av en bedömning om innovationsförmåga och allokeringen av stöden kan inte genomföras med de allmänna uppgifter som används vid beskattning”, konstaterar Heli Koski, forskningsdirektör vid Etla.
Det viktigaste resultatet i undersökningen är att en selektiv innovationspolitik, som skulle allokera FoU-stöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationsförmåga, skulle ha den största effekten. Den selektiva stödpolitiken skulle tvinga etablerade företag som bedriver FoU-verksamhet med låg produktivitet att avlägsna sig från marknaden. Därmed skulle deras resurser överföras för en mer produktiv användning i företag med större produktivitet.
Dessutom medför icke-selektivt stöd en ökning av välfärd som betydande, men mindre än den till följd av selektiva innovationsstöd, för etablerade företag. Således är en ökning av FoU-stöd och FoU-skattelättnader lönsam i Finland i allmänhet.
”I praktiken är det omöjligt att allokera FoU-stöd helt utifrån företagens innovationsförmåga. Våra resultat om fördelarna med icke-selektiva stöd visar dock att det är lönsamt att öka FoU-stöden och -skattelättnaderna i Finland även om de inte är perfekt allokerade”, säger forskningsdirektör Heli Koski.
Forskningsgruppen föreslår att företagens innovationsförmåga i praktiken kunde bedömas till exempel utifrån antalet nya produkter från en viss tidsperiod och innovationer med en kvalitetsförbättrande inverkan eller som åtminstone inte genast materialiseras. Särskilt då det gäller unga företag vore det viktigt att även bedöma företagets framtida innovationsförmåga och innovationernas kvalitet.
Mer information:
Heli Koski, forskningsdirektör, Näringslivets forskningsinstitut (Etla), tfn 050 466 3214, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.