Undersökning: Platsbaserad utveckling krävs i områden där befolkningen minskar
En ny undersökning visar att en smart anpassning ger kommunerna verktyg för långsiktigt och systematiskt arbete för flexibilitet inför förändringar. I en undersökning som Östra Finlands universitet och Norrum Oy genomfört för statsrådet konstateras att en förutsättning är att den centrala utgångspunkten för kommunernas förnyelse och innovation är att dessa är platsbaserade.
Landskapen och staten spelar en central roll när det gäller att integrera tankesättet kring smart anpassning och i att och motivera kommunerna till ett nytt slags utvecklingsarbete.
”I Finland behövs ett politik- och åtgärdsprogram som överskrider de administrativa och regionala nivåerna och som grundar sig på att områden med krympande befolkning är platsbaserade och på behov till följd av detta”, säger forskningsdirektör Petri Kahila vid centret för regional- och kommunalforskning Spatia.
Smart anpassning är en planmässig långsiktig platsbaserad anpassning och förnyelse på ett socialt, regionalt och ekonomiskt hållbart sätt när befolkningen och ekonomin förändras. I en undersökning om vad smart anpassning är i Finland upptäcktes det att prioriteringar som hänför sig till befolkningsförändringen har fått mer utrymme än tidigare i olika politiska dokument. Ministerierna har dock olika åsikter om innehållet i den smarta anpassningen.
”För att skapa en målsättning som främjar smart anpassning krävs det att en bred politisk debatt inleds”, säger Kahila.
Vi behöver spelrum för lokala lösningar
Till följd av områdenas och kommunernas ojämna utveckling har mer än två tredjedelar av kommunerna i Fastlandsfinland undergått en minskning av sin befolkning under de senaste två årtiondena. Enligt en enkät till kommunerna hade endast en tredjedel av de kommuner vars befolkning minskar accepterat att befolkningen minskar. Som största hinder för förnyandet av livskraften ansåg kommunerna minskningen av den arbetsföra befolkningen, tillgången på kompetent arbetskraft och brist på strävan efter tillväxt hos företagen. Det ringa spelrummet ansågs vara det största hindret för att förnya kommunorganisationen.
”Kommunerna krävde inte att statsandelarna skulle ökas. De betonade att kommunernas särdrag bör förstås och att det bör finnas spelrum för lokala lösningar inom kommunernas serviceproduktion”, konstaterar Kahila.
Smart anpassning löser inte välfärdsstatens grundläggande problem
I fem fallkommuner – Kimitoön, Mänttä-Vilppula, Ilomants, Utajärvi och Kemijärvi – undersöktes under vilka förutsättningar en smart anpassning kan begränsa områdenas differentiering. Kommunerna är fast övertygade om att stärkandet av verksamhetsförutsättningarna för näringslivet och företagen främjar kommuninvånarnas välfärd.
Smart anpassning löser dock inte välfärdsstatens grundläggande problem till följd av att befolkningen minskar och föråldras. Även i fortsättningen kommer kommunernas offentliga utgifter att öka och inkomster att minska trots smart anpassning.
Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.
Mer information: Petri Kahila, forskningsdirektör, Östra Finlands universitet, centret för regional- och kommunalforskning Spatia, tfn 050 411 8445, petri.kahila(at)uef.fi
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
