Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Bättre koppling mellan efterhandsutvärderingen och utvecklingen av lagstiftningen
Inom många lagstiftningsområden behöver efterhandsutvärderingen av lagstiftningen bli effektivare. Ser man till metoderna är utvärderingen mångsidig, men den är koncentrerad till ett fåtal områden. Resultaten behöver också spridas och utnyttjas bättre. Detta konstateras i en utredning av Frisky & Anjoy, Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral som publicerades den 28 april.
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet har i projektet ”Efterhandsutvärdering av lagstiftning – från beskrivningen av den nuvarande situationen till utvecklingsförslag” utrett hur verkställigheten av lagstiftningen och lagarnas konsekvenser och genomslag följs och utvärderas. Inhemsk praxis granskades med tanke på hur utvärderingen var organiserad, vilka metoder som använts, hur utvärderingskvaliteten hade säkerställts och utvärderings- och uppföljningsinformationen utnyttjats. Dessutom utreddes det hur utvärderingen av lagstiftningen är organiserad och genomförs internationellt.
”Det är viktigt att det görs tillräckligt många utvärderingar inom olika lagstiftningsområden”, konstaterar Kati Rantala, forskningsdirektör vid Helsingfors universitet. ”För närvarande är de separata utvärderingar som görs av utomstående i synnerhet koncentrerade på att främja sysselsättningen och arbetsförmågan, på fostran och utbildning samt på miljön.”
Av utredningen framgår att begreppen och utvärderingsuppläggen i utvärderingarna är mångfasetterade. Lagens karaktär och det material som finns tillgängligt avgör i stor utsträckning vilka utvärderingsupplägg som är meningsfulla eller möjliga. Därför krävs det mångsidig forskarkompetens och god samordning av verksamheten för att beställa och utarbeta undersökningar. Det finns modeller för fungerande praxis ute i världen.
”Utvärderingarna tar fram information bland annat om hur lagen fungerar och även om dess oönskade konsekvenser. Men man tar inte alltid i praktiken itu med de frågor som lyfts fram i utvärderingarna", konstaterar Petri Uusikylä, vd för Frisky & Anjoy.
”Vilken roll och betydelse den politiska styrningen har fick mycket liten uppmärksamhet i materialet för forskningsprojektet. Det bör dock noteras att det också krävs politisk vilja för att utveckla utvärderingen av lagstiftningen och utnyttja resultaten på bred basis.”
Enligt utredningen bör resultaten av utvärderingar av lagstiftningen sammanställas, spridas och utnyttjas bättre än för närvarande. Utvärderingar med låg profil kan vara ett viktigt verktyg för ministerierna när det gäller frivillig kontroll och författningsöversyn. Resultaten av utvärderingarna bör utnyttjas i utvecklingen av lagstiftningen. Även i utbildningen för lagberedare bör det fästas vikt vid utvärderingsfrågorna.
I utredningen föreslås allmänna principer för samordning och genomförande av utvärdering av lagstiftningen. I utredningen ingår dessutom ett processchema för planeringen och genomförandet av utvärdering av lagstiftningen och en checklista över de frågor som bör beaktas i utvärderingsrapporterna.
Publikationen ingår i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.
Ytterligare information: Petri Uusikylä, verkställande direktör, Frisky & Anjoy Oy, tfn 040 577 7516, [email protected] och Kati Rantala, forskningsdirektör, Helsingfors universitet, tfn 050 387 6198, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.
