Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Den finländska vetenskapsdiplomatin behöver förstärkas

Betydelsen av vetenskapsdiplomati, det vill säga verksamhet som förenar vetenskap och externa relationer, i internationella relationer har förstärkts. I finländska diskussioner känner man knappt till definitionen eller betydelsen av vetenskapsdiplomati, och inte heller möjligheterna att dra nytta av den. Enligt en utredning, som Frisky & Anjoy och Finska Vetenskapsakademien (Suomalainen Tiedeakatemia) utarbetat tillsammans, bör samordningen och dialogen mellan betydande aktörer inom vetenskapsdiplomati befästas.

I projektet utvärderades läget i den finländska vetenskapsdiplomatin och behoven av utveckling utifrån material som samlats via enkäter till sakkunniga, intervjuer och workshopar. Dessutom genomfördes en omfattande litteraturstudie över begreppet vetenskapsdiplomati och dess teoretiska utgångspunkter samt internationella tillämpningsområden.

Vetenskapsdiplomati är ett nytt begrepp, men dock en gammal praxis, betydelsen av den har ökat i internationella relationer under de senaste tio åren. Globala fenomen, såsom klimatförändringen, coronapandemin och starka globala ömsesidiga beroenden har lyft vetenskapsdiplomatin till en bredare samhällsdebatt.

I Europeiska unionen och i många för Finland intressanta jämförelseländer har insikten vaknat, att främjande av nationella och globala målsättningar för vetenskapsdiplomati förutsätter både ökad kännedom om fenomenet och hantering av strategier för det. Europeiska unionen bereder strategier för vetenskapsdiplomati och i Finland har man insett vikten av att inleda en nationell diskussion om vetenskapsdiplomati.

En målinriktad breddning av vetenskapsdiplomati utgör en möjlighet för Finland att befrämja kontaktytan mellan vetenskap och externa relationer, exporten av finländskt kunnande, tillväxt och innovation, samt att erbjuda nya möjligheter att på ett globalt plan klara av gemensamma utmaningar. Samtidigt är vetenskapsdiplomati ett sätt för Finland att främja egna nationella mål och värderingar i världen samt att förstärka EU:s utrikespolitiska ageranden.

Vetenskapsdiplomati är ett sätt för Finland att verka i en större omfattning i förhållande till landets storlek, men genomförandet måste planeras mer strukturerat. Framför allt är det internationella samarbetet med att få kontroll över klimatförändringen och att uppnå målen för hållbar utveckling betydande teman. Aktiv vetenskapsdiplomati ska dock vara tydlig och samordnad mellan nationella aktörer, för att det internationella inflytandet ska uppfattas som trovärdigt.

Rapporten beskriver en modell för möjliggörande vetenskapsdiplomati ur synvinkeln värdegrund, strategier och praktiskt genomförande. De centrala elementen för möjliggörande vetenskapsdiplomati är utveckling av prognosarbetet, framförhållningen och den strategiska påverkan för att kunna ta fram en aktuell lägesbild och tillvägagångssätt.

Utredningens tio rekommendationer för att utveckla finländsk vetenskapsdiplomati:

1. Begreppet vetenskapsdiplomati behöver lyftas upp för en bred samhällsdiskussion i Finland.
2. Det är viktigt att arbetet med att fastställa framtiden för vetenskapsdiplomati sätts i ett konkret måldokument, en strategi eller ett offentligt utlåtande.
3. Vid planering och genomförande av riktlinjerna för vetenskapsdiplomati ska befintliga nätverk tas tillvara.
4. Lyckad aktiv vetenskapsdiplomati förutsätter nya sätt att tänka och nya färdigheter. Vetenskapsdiplomati ska kunna betraktas som ett strategiskt verktyg på individnivå såväl inom förvaltning och i forskarsamhället som bland privata aktörer. Det är viktigt att det inom ämnesområdet ordnas tillräckligt med utbildning, vägledning och gemensamma utvecklingstillfällen för att stödja nätverkens verksamhet.
5. Det bör skapas en gemensam plattform i Finland med uppgiften att sammanföra de nationella aktörer som är intresserade av vetenskapsdiplomati.
6. Utöver de formella processerna bör särskilda finansieringsprogram och utlysningar övervägas för att befrämja vetenskapsdiplomati till exempel i länder som Finland har svagare officiella relationer med.
7. Handlingsmodellen för vetenskapsdiplomati ska vara ett öppet och smidigt nätverkande. Det är då också viktigt att fastställa de politiska områden, partnerskap och arenor genom vilka man vill få information och påverka.
8. Syftena och målen för vetenskapsdiplomati bör anslutas till både EU:s riktlinjer för vetenskapsdiplomati och FN:s mål för hållbar utveckling, det vill säga den så kallade SDG-processen, i den mån det är möjligt.
9. Det måste följas upp och utvärderas hur målen för den finländska vetenskapsdiplomatin uppfylls. Därför är det viktigt att skapa en modell för aktiv vetenskapsdiplomati med prognostisering, uppföljning, utvärdering och kunskapsinhämtning.
10. De ovannämnda utvecklingsåtgärderna bör samlas upp i en gemensam färdplan för Möjliggörande vetenskapsdiplomati, där innehållet i de ovannämnda delarna, ansvarande och samordnande aktörer och tidsplaner beskrivs mer detaljerat.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Mer information:

• Verkställande direktör Petri Uusikylä, Frisky & Anjoy, tfn 040 577 7516, [email protected]

• Generalsekreterare Pekka Aula, Suomalainen Tiedeakatemia, tfn 040 703 0952, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.