Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Finland bör stärka sin beredskap för klimatsäkerhetshot

Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.

I projektet skapades det en kategoriseringsmodell för klimatsäkerhet som kan användas som stöd i den fortsatta forskningen och det praktiska beredskapsarbetet. Kategorierna enligt modellen är direkta effekter, kaskadeffekter och övergångseffekter.

Med direkta effekter avses naturfenomen som orsakas eller stärks av klimatförändringen och de skador som dessa medför för människorna, infrastrukturen och ekosystemen. Kaskadeffekter innebär klimatfaktorer som förenas med politiska, ekonomiska och gränsöverskridande effekter. Med övergångseffekter avses effekterna av åtgärder för bekämpning av och anpassning till klimatförändringen.

I ett öppet land som är beroende av utrikeshandel, såsom Finland, framhävs snarare kaskadeffekter och övergångseffekter än direkta effekter. På grund av inbördes inverkan överlappar de tre kategorierna delvis varandra.

Klimatförändringens direkta konsekvenser för säkerheten i Finland kan hänföra sig till naturfenomen som orsakar skada eller fara, bland annat skogsbränder, men också till myndigheternas förmåga att reagera på dessa. Kaskadeffekterna kan synas exempelvis i form av störningar i de internationella leveranskedjorna, försämrade verksamhetsbetingelser för ekonomin och äventyrad livsmedelsförsörjning. Övergångseffekterna kan synas exempelvis som ökad polarisering inom landet om klimatpolitiken upplevs som ojämlik.

Den modell för övergripande säkerhet som tillämpas i Finland bidrar till beredskapen för klimathot, men den bör göras mer konkret så att den bättre svarar på hot och utmaningar som hänför sig till klimatsäkerheten. Målet bör vara att identifiera förutom enskilda klimateffekter också verkningskedjor och effekter i samverkan med andra fenomen.

Projektet rekommenderar bland annat en intensivare och helt ny slags dialog både inom och mellan förvaltningsområdena och klimatsäkerhetsaktörerna, stärkande av klimatsäkerheten och kriskompetensen i anslutning till den samt bättre uppföljning och beaktande av klimathot i framsynsarbetet. Fortsatt forskning behövs i synnerhet i fråga om kaskadeffekter och övergångseffekter.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Ytterligare information: Emma Hakala, äldre forskare, Utrikespolitiska institutet, tfn 050 464 9177, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.