Utredning: För att minska de betydande miljökonsekvenserna av social- och hälsovården krävs nationell styrning

För att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården krävs nationellt samordnad, till social- och hälsovården riktad styrning och uppföljning. Detta konstateras i en utredning publicerad 31 augusti vars huvudsyfte var att utforma ett förslag till ett nationellt mål, styrmekanismer och uppföljningsindikatorer för att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården i Finland.

Social- och hälsovårdens andel av Finlands koldioxidavtryck är 6,5 procent

Klimatutsläppen från hälso- och sjukvården i Finland har tidigare beräknats som en del av det internationella projektet Health Care Without Harm, men inte så här detaljerat. I detta projekt beräknades för första gången ett gemensamt fotavtryck för social- och hälsovården för att kartlägga nuläget. Social- och hälsovårdens andel beräknades utgöra 6,5 procent av Finlands koldioxidavtryck. De största utsläppskällorna var fjärrvärme, bränsle och el som förbrukas i byggnader samt transporttjänster, sakkunnigtjänster, kost och logi. Inom hälso- och sjukvården framträdde även läkemedel, och en stor del av koldioxidavtrycket från social- och hälsovården orakades genom olika varu- och tjänsteupphandlingar. Beräkningen baserades på material från 2019.

Mångsidig styrning på väg mot ett nationellt mål

”I många välfärdsområden har man redan tagit steg mot ekologisk hållbarhet. En nationell styrning behövs för att främja målinriktade och effektiva åtgärder i hela landet”, säger Jutta Pulkki, som är universitetslektor vid Tammerfors universitet och som ledde konsortiet.

Social- och hälsovårdssektorn spelar en viktig roll för att främja Finlands nationella miljöavtal och -mål, som att nå klimatneutralitet senast 2035. Den ekologiska hållbarheten inom social- och hälsovården styrs i dag av flera allmänna lagar samt rekommendationer på nationell nivå. Utifrån det material som sammanställts i utredningen anses den nuvarande styrningen dock vara otillräcklig, och många välfärdsområden saknar alltjämt mål för ekologisk hållbarhet.

I utredningen föreslås följande som nationellt mål för en ekologiskt hållbar social- och hälsovård: ”En social- och hälsovård som är klimatneutral och som minimerar miljöbelastningen senast 2035”. För att nå det nationella målet föreslås en mångsidig och framåtskridande nationell styrning och uppföljning med hjälp av gemensamma indikatorer. Tanken är att social- och hälsovårdsministeriet ska ta det övergripande ansvaret för styrningen.

Projektet EKO-SOTE om mål och styrmekanismer för en ekologiskt hållbar social- och hälsovård genomfördes av Tammerfors universitet, Finlands miljöcentral, Institutet för hälsa och välfärd, Egentliga Finlands välfärdsområde och Demos Helsinki. Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022.

Mer information: Jutta Pulkki, universitetslektor, Tammerfors universitet, tfn 050 318 6742, jutta.pulkki(at)tuni.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.