Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Starkt informationsunderlag och öppenhet bidrar till ökat genomslag i kommunernas markpolitik

Den omvärld där markpolitiken bedrivs möts av många förändringstryck till följd av bland annat urbanisering, klimatförändringar och politiska megatrender. En utredning som offentliggjordes den 21 juni granskar nuläget och utvecklingsbehoven för kommunernas markpolitik och ger rekommendationer till kommuner, markpolitiska aktörer och lagstiftare. De genomgående aspekterna i utredningen är markpolitikens öppenhet, transparens och acceptans.

Utvecklingsförslag för att öka genomslaget av markpolitiken

Markpolitiken och urvalet markpolitiska metoder i Finland har av hävd varit fokuserat på samordning och främjande av utvecklingen av råmark. Förändringen i omvärlden för markpolitiken medför dock ett nytt behov av att ur bredare perspektiv granska hur de markpolitiska metoderna fungerar och vilket genomslag markpolitiken har. I utredningen presenteras flera utvecklingsförslag och rekommendationer som gör det möjligt att främja och öka genomslaget av markpolitiken i framtiden.

• Tillgången till markpolitisk information bör utvecklas så att information och beslut enkelt kan hittas på ett enda ställe. Dessutom bör uppföljningen, rapporteringen och övervakningen av markpolitiken utvecklas på ett allmänt plan. Till stöd för utvecklingen utarbetades i utredningen ett utkast till en ram för rapportering av kommunernas markpolitik. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt spridning av god praxis och åt ökning av markpolitikens öppenhet och transparens.
• Kommunerna bör utveckla målsättningen för markpolitiken och förståelsen av genomslagskedjor. Det finns ett särskilt behov av utveckling när det gäller att konkretisera målen för de markpolitiska programmen och att på ett tydligare sätt länka målen och de markpolitiska metoderna. En granskning av genomslaget av markpolitiken bör integreras på ett mer systematiskt sätt i kommunernas markpolitiska förfaranden i syfte att öka den strategiska aspekten och öppenheten.
• De markpolitiska instrumenten och urvalet instrument för komplementeringsbyggande och nyutveckling av regioner bör utvecklas och utökas. I gällande lagstiftning saknas sådana instrument på regional nivå som är större än en enskild fastighet (till exempel utvecklingsområden för kompletteringsbyggande) och som möjliggör en samordnad utveckling av regioner i samarbete med markägare.
• Klimataspekten bör integreras som ett av målen för markpolitiken i lagstiftningen. Utöver den allmänna regleringen för att begränsa klimatförändringarna gäller det till exempel också att främja kompensationstänkande i fråga om markområden som ska inkluderas i den byggda miljön (net land take).
• Uppmärksamhet bör ägnas åt upprätthållande och utveckling av kompetensen hos de tjänsteinnehavare som genomför markpolitiken. Expert- och kamratstödsnätverken bör särskilt utvecklas till stöd för aktörer i små kommuner. Dessutom bör de allmänna anvisningarna också utökas, exempelvis till delar det gäller praxis för avtal om tomtöverlåtelse och markanvändning.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Mer information: Heidi Falkenbach, biträdande professor, Aalto-universitetet, telefon 029 448 1721, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.