Utvärderingsundersökning: Kommunförsöken med sysselsättning ur statistikens och försöksanordnarnas perspektiv

Kommunförsöken upplevs vara på rätt väg när det gäller utvecklingsarbetet även om de betydande effekterna enligt statistiken på kommunnivå lyser med sin frånvaro. Enligt mellanrapporten av det forskarkonsortium som letts av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) är den kommande tvåårsperioden avgörande för i vilken grad reformeringen av servicen har lyckats och hur idéerna och verksamhetssätten från försöken kan anpassas till det nya ekosystemet för arbetskraftstjänsterna.

Den andra mellanrapporten för utvärderingsundersökningen om kommunförsöken med sysselsättning består av två delar, av vilka den ena grundar sig på kommunal statistik och den andra på en enkät för försökens ledning och ansvariga.

Effekterna på kommunnivå har tills vidare varit små

Enligt de statistiska analyserna på kommunnivå har kommunförsöken med sysselsättning inte haft betydande effekter för utbudet av arbetskraftsservice, arbetslösheten och dess struktur. Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller satsningarna på arbetskraftspolitiska tjänster. En del av kommunerna fokuserar på utbildningsåtgärder medan andra satsar mer på rehabiliterande och lönesubventionerade åtgärder. Kommunförsöket har inte ändrat denna indelning. Det finns dock vissa indikationer på att användningen av lönesubvention och rehabiliterande arbetsverksamhet håller på att öka i försökskommunerna.

Utvecklingsarbetet anses på det stora hela ha gått framåt även om förändringarna i verksamhetsmiljön väcker oro och kritik

Hösten 2022 genomfördes en enkät bland ledningen och de ansvariga inom kommunförsöken med sysselsättning som besvarades av 164 personer (svarsprocent 57).

Hälften av dem som svarade på enkäten ansåg att försöken fortfarande delvis fungerar bristfälligt, medan hälften ansåg att försöken på det stora hela fungerar på eftersträvat sätt. En klar majoritet av de svarande ansåg att serviceprocesserna för invandrare och unga i försöken fungerar åtminstone rätt bra, motsvarande andel för de övriga tjänsterna var knappt hälften.

Samarbetet löper bra i många riktningar, men i flera försök har man haft problem med samarbetet med arbets- och näringsförvaltningen. Det har också förekommit problem i samarbetet med hälso- och sjukvården. Problemen i kontakten mellan arbetskraftservicen och hälso- och sjukvården har rent allmänt varit kända sedan länge.

Enligt enkäten har försöken klart förbättrat samarbetet mellan olika aktörer i områdena, och man upplever att samarbetet har lett till en bättre förmåga att svara även på arbetskraftsbehoven i området. Dialogen med arbets- och näringsministeriet har förbättrats något jämfört med tidigare observationer, även om den fortfarande önskas bli bättre.

Modellen för ansvariga arbetstagare används i stor utsträckning i alla försök och man är nöjd med den. Bedömningen är att den individuella servicen ansikte mot ansikte och kulturen för ett helhetsbetonat kundarbete har blivit bättre. En riskfaktor är det ökade antalet kunder och köerna inom den sektorsövergripande servicen. Det optimala genomförandet av modellen för ansvariga arbetstagare försvåras även av bristfälliga resurser och en ställvis stor personalomsättning.

Stödet till försöken upplevs överlag otillräckligt. Informationssystemens funktion lämnar en hel del övrigt att önska. I många försök anses resurserna vara otillräckliga och det har förekommit problem med rekryteringen och introduktionen av personalen.

Försöken har nått något slags mellanstadium – det finns tjänster som fungerar bra men också utvecklingsobjekt som kräver en hel del uppmärksamhet i framtiden.  I många försök är man nöjd över att man har lyckats sköta handledningen av kunderna och serviceprocesserna trots coronapandemin, förändringarna i arbetsmarknadssituationen, de osäkra ekonomiska utsikterna och de andra stora reformerna som genomförts parallellt med försöken. Man har även gjort framsteg i reformeringen och utvecklingen av tjänsterna.

Viktigt skede framför när resultaten ska integreras med den nya modellen för skötsel av sysselsättningen

De tre stora reformerna som genomförts under försökstiden – beslutet att kommunalisera arbetskraftsservicen, införandet av den nya modellen för arbetskraftsservice samt beredningen av välfärdsområdena och inledningen av deras verksamhet – har orsakat betydande omstruktureringsbehov för försöken.

Enkäten ger vid handen att man inom försöken trots allt upplever sig vara på rätt väg när det gäller utvecklingsarbetet, i synnerhet i fråga om de individuella och lokala tjänsterna, men även när det gäller samarbetet, som i många avseenden kommit igång bra. Inom utvecklingsarbetet har man kommit så långt att man börjat bli varse om styrkorna och utmaningarna med de nya förfarandena.

Framöver gäller det att allvarligt reflektera över hur arbetskraftservicen ska synas i kommunernas strategier och i livskrafts- och utbildningspolitiken. På denna punkt befinner sig försöken i olika skeden, eftersom en del kan luta sig mot erfarenheten från tidigare försök. Det finns även skillnader i de tidigare samarbetsförfarandena i synnerhet mellan arbetskraftservicen och de kommunala och övriga regionala aktörerna.

Kommunförsöken med sysselsättning genomförs med stöd av de ramar som fastställts ovanifrån. På grund av dessa ramar kan det hända att de större förändringarna i förhållande till de tidigare förfaringssätten syns tydligast på individnivå inom servicehandledningen och tjänsternas innehåll samt i de eventuella sysselsättningseffekterna av de ändringar som testats och som ännu inte har kunnat utvärderas. Dessa frågor kommer att utredas närmare i slutrapporten med hjälp av individuellt undersökningsmaterial.

Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021. Utvärderingsundersökningens slutrapport blir klar hösten 2023.

Utvärderingen genomförs av ett konsortium bestående av Statens ekonomiska forskningscentral, Tammerfors universitet, Arnkil Dialogues och Spangar Negotiations. Den andra mellanrapporten har utarbetats av Simo Aho, Robert Arnkil, Kari Hämäläinen, Sami Lind, Timo Spangar, Juha Tuomala, Satu Ojala, Antti Saloniemi, Jari Stenvall, Ari Mäkiaho.

Mer information: ledande forskare Kari Hämäläinen, VATT, tfn 029 551 9416, [email protected], specialforskare Simo Aho, Tammerfors universitet, tfn 050 318 6059, [email protected] samt ordförande för projektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman Hanna Liski-Wallentowitz, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7131, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.