Kommunerna borde få producera sina lokala kollektiva nyttigheter utan statlig reglering. Regleringen kan vara motiverad när det gäller uppgifter med stora kommungränsöverskridande nackdelar eller fördelar. Enligt Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) ska bedömningen av kommunernas förpliktelser mer än i dag bygga på en nationalekonomisk syn på uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten.
Kommunernas uppgifter kan delas in i produktion av lokala kollektiva nyttigheter och uppgifter som medför externa effekter. I den forskningsrapport av VATT som ges ut i dag föreslås att lokala kollektiva nyttigheter ska produceras av kommuner utan statlig reglering eftersom lokala aktörer bäst känner till invånarnas önskemål om servicenivån. Om uppgifterna däremot är förknippade med betydande kommungränsöverskridande fördelar eller nackdelar kan reglering vara motiverad. Det här beror på att lokala beslutsfattare bara tar hänsyn till välfärden hos den egna kommunens invånare, inte andra kommuners. Utifrån den här indelningen tog man fram en bedömningsram för att analysera vilka för- och nackdelar kommunernas förpliktelser medför.
Staten reglerar kommunernas verksamhet genom flera förpliktelser, t.ex. genom olika kompetenskrav för personalen. Konsekventa bedömningar av kommunernas förpliktelser kan endast göras utifrån strukturerad information om kommunernas och statens arbetsfördelning. Enligt VATT ska man mer än tidigare utgå från nationalekonomisk argumentation och konsekvensbedömning när man bedömer kommunernas förpliktelser.
Frågan hur regleringen av kommuner fungerar analyserades också med hjälp av empiriska erfarenheter. Det första exemplet gällde rekommendationerna för maximala gruppstorlekar inom den grundläggande utbildningen samt statens specialunderstöd för att minska på klasstorlekarna. På grund av de effekter som överskrider kommungränserna kan det vara motiverat att reglera den grundläggande utbildningen. Enligt resultaten finns det ett samband mellan att få specialunderstöd och en mindre andel stora grupper i kommunen. Mindre gruppstorlekar i de högre årskurserna ser däremot ut att leda till bättre vitsord i grundskolans avgångsbetyg.
Det andra exemplet handlade om effekterna av kommunanställdas femåriga uppsägningsskydd i samband med kommunsammanslagningarna 2007 och 2009. Resultaten visar att slopandet av uppsägningsskyddet inte hade någon stor inverkan på antalet kommunanställda eller kommunernas utgifter.
I undersökningens sista del analyseras genom en spelteoretisk modell hurdan mekanism för fördelning av medel mellan kommunerna och staten uppmuntrar kommunerna att sanningsenligt berätta den verkliga storleken av de externa effekterna. Enligt modellen är det möjligt att genom statsandelsmekanismen integrera de interkommunala externa effekterna även så att kommunernas incitamentsystem inte medför några kostnader för staten.
Rapporten från VATT:s forskargrupp är ett led i arbetet med att införa statsrådets utrednings- och undersökningsplan 2015.
Rapport (på finska)
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Ytterligare information: Antti Saastamoinen, specialforskare, tfn 0295 519 500, antti.saastamoinen(at)vatt.fi, Tuomo Suhonen, specialforskare, tfn 0295 519 507, tuomo.suhonen(at)vatt.fi och Janne Tukiainen, specialforskare, tfn 0295 519 451, janne.tukiainen(at)vatt.fi
