Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Lediga jobb och arbetslösa möts inte i tillväxtcentrum

Matchningsproblem på arbetsmarknaden, det vill säga samtidig brist på lediga jobb och arbetstagare, är något som drabbar i synnerhet tillväxtcentrum. Detta framgår av en undersökning som gjorts vid handelshögskolan vid Jyväskylä universitet. Undersökningen visar också att den ekonomiska nytta som sysselsättning medför för arbetslösa arbetssökande har minskat efter finanskrisen. Resultaten baserar sig på arbets- och näringsministeriets och Statistikcentralens omfattande material. Materialet på individnivå omfattar 14,6 miljoner sysselsatta personer och 1,3 miljoner arbetslösa arbetssökande under 2001–2016.

Matchningsproblemen på arbetsmarknaden gäller särskilt tillväxtcentrum

Matchningsproblemen mellan lediga jobb och arbetslösa arbetssökande gäller framför allt arbetsmarknaderna i sju stora tillväxtcentrum, det vill säga de ekonomiska regionerna Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Jyväskylä, Kuopio och Seinäjoki. I dessa ekonomiska regioner har antalet lediga jobb och arbetslösa arbetssökande ökat kontinuerligt och samtidigt under 2013–2016. I de övriga 63 ekonomiska regionerna i landet har arbetslösheten ökat utan några betydande förändringar i antalet eller andelen lediga jobb. I ekonomiska regioner som genomgått konjunkturväxlingar och strukturreformer, såsom i Kouvola, Imatra och Salo, har den ökade arbetslösheten haft en koppling till ett minskat antal lediga jobb.

Arbetslösa arbetssökandes ekonomiska incitament för sysselsättning har försämrats

Beräkningar som baserar sig på arbetslösa och sysselsatta personers disponibla inkomster visar att de genomsnittliga extra inkomsterna för sysselsättning har minskat mellan 2009 och 2014. De disponibla extra inkomsterna varierar mellan olika socioekonomiska grupper. Unga, högutbildade män får de högsta extra inkomsterna till följd av sysselsättning, för lågutbildade kvinnor under 35 år är de extra inkomsterna däremot lägst.

Enligt undersökningen finns det en koppling mellan de ekonomiska incitamenten för arbetslösa arbetssökande och sysselsättning. Dessa incitament har fått en allt större betydelse under 2010–2014, samtidigt som nivån på incitamenten har sjunkit. Den allt mindre förändringen i nivån på incitamenten har således en koppling till den allt större förändringen i fråga om sysselsättning. Å andra sidan verkar inte heller betydande inkomstincitament öka sannolikheten att personer som står utanför arbetskraften blir sysselsatta.

Matchningsproblemen kräver riktade åtgärder

Det är motiverat att arbetskraftspolitiska åtgärder som främjar geografisk och yrkesmässig rörlighet och jobbsökning riktas till stora ekonomiska regioner. I andra områden finns det skäl att vidta ytterligare åtgärder som stöder efterfrågan på arbetskraft. Dessutom finns det skäl att stärka de ekonomiska incitamenten för utbud av arbetskraft. Eftersom långtidsarbetslöshet ökar risken att hamna utanför arbetskraften, måste man på alla möjliga sätt försöka förkorta arbetslöshetsperioderna.

Publikationen utarbetades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017. Den svarar särskilt på ekonomiska rådets informationsbehov.

Kohtaanto työmarkkinoilla – havaintoja ja politiikkasuosituksia (publikationen på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.

Ytterligare information: Jaakko Pehkonen, professor, Jyväskylä universitet, tfn 050 373 2133, jaakko.k.pehkonen(at)jyu.fi