Sök

8.10.2024 | Det viktigaste i hanteringen av arbetsutmattning är att förbättra arbetsplatsernas färdigheter att identifiera, bemöta och förebygga problemet. Dessutom är det viktigt att utveckla kunnandet inom hälso- och sjukvården, förenhetliga användningen av diagnoskoden Z73.0 (utbrändhet) och ta fram nationella riktlinjer för vården. Arbetshälsoinstitutet och Tammerfors universitet har gjort en studie om praxis i anslutning till arbetsutmattning i tio europeiska länder.

29.4.2024 | Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

19.10.2022 | Enligt en utredning som publicerades den 19 oktober är det inte en lätt uppgift att snabbt minska mobila arbetsmaskiners energiförbrukning och utsläppen från dem. Den effektivaste metoden på kort sikt är att höja distributionsskyldigheten för lätt brännolja. På längre sikt kommer alternativa drivkrafter att inta en central roll, och de anses vara ett bra alternativ för många ändamål. Bristfällig regleri...

25.1.2021 | Under budgetförhandlingarna våren 2021 kommer man att diskutera en eventuell utvidgning av hushållsavdraget. Forskning visar dock att hushållsavdraget är en ineffektiv metod för att öka sysselsättningen och bekämpa skatteflykt.

31.3.2022 | En forskargrupp vid Östra Finlands universitet har kartlagt läget och framtidsmöjligheterna på medlingsfältet i Finland. Resultaten visar att medling utnyttjas i bred skala på olika livsområden och intresset för medling ökar. För att kunna kontrollera ökningen behövs dock kvalitetssäkring, bättre utbildning och kunskapsunderlag inom medling samt ett helhetsbetonat och strategiskt grepp vid utvecklingen av medling.

17.10.2019 | Frågor som rör inomhusluften hanteras bäst i kommuner som har klara handlingsmodeller för detta och där dessa frågor har beaktats i kommunens strategi. Det finns dock behov att utveckla bland annat prioriteringen av reparationsobjekt och kommunikationen.

18.3.2022 | Enligt en undersökning som publicerades den 18 mars har deltidsarbete där jämkad arbetslöshetsförmån kompletterar inkomsterna ökat. Dröjsmålen i utbetalningen av förmånen har förkortats, men alla byråkrati- och informationsfällor har inte kunnat åtgärdas. Servicesystemet kan vara ett bättre stöd vid övergången till heltidsarbete än i nuläget.

26.3.2020 | En undersökning gjord av Pellervon taloustutkimus (PTT), Naturresursinstitutet (Luke), Uleåborgs universitet och 4FRONT Oy visar att arbetskraften i Finland rör sig livligt mellan olika regioner och ur arbetsmarknadens synvinkel i rätt riktning. Det blir också allt vanligare att finländarna arbetar utanför den kommun där de bor. Befolkningen koncentreras allt mer till stadscentrumen, men helhetsbil...

1.3.2022 | Enligt en undersökning som publicerades den 1 mars förekommer diskriminering i arbetslivet i stor omfattning och på olika grunder, oftast beroende på hälsotillstånd och ålder. Ett lika tydligt verktyg för att minska den systematiska rekryteringsdiskrimineringen hittades inte, men Helsingfors stads försök med anonym rekrytering tydde på att anonymt sökande av arbete kunde fungera som ett verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering.

15.9.2021 | Det är nödvändigt att utveckla de verktyg som används för att bedöma åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet, så att verktygen kan utnyttjas i planeringen och beslutsfattandet både på kort och på lång sikt. Detta konstateras i rapporten om ett forskningsprojekt som forskare vid Åbo universitet och Aalto-universitetet genomförde för statsrådet.

7.4.2022 | För att utveckla PRAO-perioderna, dvs. den praktiska arbetslivsorienteringen, krävs bättre planering så att man kan öka jämställdheten och jämlikheten för perioderna. Det är slutsatsen i en undersökningsrapport som publicerades den 7 april. Enligt undersökningen finns det stor potential för att utveckla PRAO-perioderna. Genom att utveckla ett uppföljningssystem, en styrmodell och ett närmare samarb...

25.11.2020 | Det centrala syftet med den förnyade diskrimineringslagen, som trädde i kraft 2015, var att förenhetliga diskrimineringsförbudet och sammanföra olika diskrimineringsgrunder för att omfattas av ett enhetligt rättsskydd inom alla livsområden. På lagstiftningsnivå har ett flertal av syftena för reformen lyckats och lagens utbud av metoder betraktas allmänt som gott. Olika diskrimineringsgrunder har beaktats bättre jämfört med den tidigare lagen och regleringen har harmoniserats.

13.4.2021 | Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs.

11.2.2019 | De höga anskaffningspriserna för elbilar och utmaningarna med laddning av elbilar i husbolag bromsar för närvarande upp såväl utvecklingen av elbilsmarknaden och laddningsinfrastrukturen som den naturliga utökningen av elbilsbeståndet. Att införa fler elbilar i bilbeståndet är ett kostnadseffektivt sätt att trappa upp marknaden, men det förutsätter effektiva främjande åtgärder under de närmaste åren.

24.5.2018 | Enligt en färsk undersökning är ödemarksbruk ett viktigt tillväxtområde inom bioekonomin, och stöd till ödemarksbruk gynnar i synnerhet glesbygder där det råder brist på arbetsplatser.

3.9.2020 | En forskargrupp har utrett hur tjänster som stöder sysselsättningen och arbetsförmågan kan göras smidigare. I forskargruppens rekommendationer betonas människoorientering, samordning av tjänsterna och utkomstförmånerna samt behovet att långsiktigt utveckla tjänsterna i samarbete mellan förvaltningsområdena.

29.1.2020 | Enligt en forskning som publicerades den 29 januari är gymnasiernas samarbete med högskolorna och arbetslivet samt gymnasiernas aktivitet internationellt både omfattande och mångsidig. Samarbetet är dock rätt osystematiskt och splittrat, och det bygger ofta mer på kontakter mellan enskilda aktörer och läroanstalter. Särskilt i de mindre gymnasierna har samarbetet ännu inte etablerats.

19.2.2020 | Finländarnas rörlighet mellan olika yrken kan ökas genom att höja utbildningsnivån, genom att utveckla mer flexibel kompletterande utbildning och omskolning och ge-nom att bättre förutse framtida kompetensbehov, visar en utredning av Pellervon taloustutkimus PTT och Tammerfors universitet. Också servicen för arbetssökande bör utvecklas för att den ska vara mer individuell än hittills. I utredningen föreslås nya digitala verktyg till stöd för detta.

16.10.2018 | Robotik snabbar upp produktivitetstillväxten och förbättrar företagens konkurrenskraft. Tack vare robotiken kan nationalprodukten före 2030 öka med 6 procent mer än i basscenariot. Detta motsvarar en ökning på en halv procent i nationalproduktens årliga tillväxt.

5.3.2018 | Matchningsproblem på arbetsmarknaden, det vill säga samtidig brist på lediga jobb och arbetstagare, är något som drabbar i synnerhet tillväxtcentrum. Detta framgår av en undersökning som gjorts vid handelshögskolan vid Jyväskylä universitet. Undersökningen visar också att den ekonomiska nytta som sysselsättning medför för arbetslösa arbetssökande har minskat efter finanskrisen. Resultaten baserar sig på arbets- och näringsministeriets och Statistikcentralens omfattande material.