Sök

13.5.2024 | Som ett led i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet genomfördes ett projekt som utredde hur olika läsargrupper förstår författningstexter på finska och svenska och vilka av författningsspråkets egenskaper som gör det svårare och lättare att förstå författningar. De grupper som undersöktes var bland annat jurister, övriga sakkunniga och lekmän.

30.10.2023 | Det finns ett behov av efterhandsutvärderingar om de konsekvenser som trafikprojekt medför för markanvändning, och utvärderingarna bör planeras med beaktande av utvärderingsobjektens olikartade karaktär. Av resultaten av utvärderingarna och det informationsmaterial som använts bör man sammanställa ett riksomfattande material, och informationsmaterial om samhällsstrukturen bör utvecklas för att producera regionalt och tidsmässigt jämförbara geodata.

8.5.2023 | Finland kommer snart att ledas av en ny regering som måste kunna hitta lösningar på de största utmaningarna i vår tid, till exempel klimatförändringarna, stärkandet av energitryggheten och teknologiska genombrott. I en utredning som utarbetats för statsrådet har man skisserat en verksamhetsmodell för att genomföra en riktad uppdragsdriven forsknings- och innovationspolitik. Den kommer att ge sta...

31.1.2024 | En nyss sammanställd utvärderingsrapport om kommunförsöken med sysselsättning lyfter fram betydelsen av utbildning och informationsutbyte när ansvaret för arbetskraftsservicen överförs till kommunerna 2025. Av utvärderingen framgår att överföringen av servicen från staten till kommunerna inte ökade sysselsättningen under uppföljningstiden och att förändringarna i tillhandahållandet av sysselsättningsstödjande tjänster var små.

16.2.2023 | Huruvida kvinnor blir valda till företags styrelser och ledningsgrupper påverkas av många sammankopplade faktorer som har att göra med individen, verksamhetsmiljön, och företagets egenskaper. När målet är att främja jämlika styrelsesammansättningar och säkerställa att de bästa experterna är med i styrelsen är det viktigt att rekryteringsprocessen är systematisk och kvinnorna själva aktiva. Detta konstateras i en utredningsrapport som publicerades den 16 februari.

28.11.2022 | Enligt en utredning som gjorts för statsrådet förutsätter effektivare naturvård i ekonomiskogar att naturvården beaktas inom skogsbranschens hela verksamhetsfält: lagstiftningen, anvisningarna, incitamenten och styrningen av skogsägare. Detta förutsätter tillräckliga tids-, penning- och personresurser. Det behövs också indikatorer för bedömning av naturvårdens effekter.

13.12.2019 | Växelverkan mellan transportsystemet och arbetsmarknaden är en del av bedömningen av transporternas ekonomiska konsekvenser. I den rapport som publicerades den 13 december reder man ut hur förändringarna i tillgängligheten till transporter påverkar arbetsmarknaden, hur man kan undersöka konsekvenserna och hur de hanteras vid bedömningar av transporter. Man framför ett förslag om hur arbetsmarknadskonsekven...

29.4.2019 | Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen.

19.11.2020 | För att följa upp korruption behövs ett övergripande tillvägagångssätt och en modell för datainsamling. Det är slutsatsen i slutrapporten för forskningsprojektet KORSI, som samordnades av Polisyrkeshögskolan. I projektet utreddes vilka metoder och indikatorer för korruption som lämpar sig för finländska förhållanden.

15.4.2020 | Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.

27.1.2021 | Helhetsbilden av hot- och våldsincidenter i Finlands kommunfält är polariserad och svår att uppfatta. Antalet hotfulla situationer har ökat och blivit allvarligare vid enheter inom social- och hälsovården och socialväsendet samt vid skolor och läroanstalter. Ledamöter upplever att säkerheten är på en god nivå, men beredskap, säkerhetsplanering och utbildning anses nödvändigt. Säkerheten för anställda och beslutsfattare inom kommunerna utreddes i undersökningen KuntaTurva.

10.6.2020 | Arbetsmarknadspolitikens inverkan på sysselsättningen är begränsad, konstateras det i en översiktsrapport baserad på forskningslitteratur som publicerades den 10 juni. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar sannolikheten för att arbetslösa ska få jobb i relativt liten grad, och dessutom har åtgärderna sidoeffekter som försämrar åtgärdernas inverkan på sysselsättningsgraden. I rapporten rekommende...

9.3.2018 | En ny undersökning visar att överlåtelseskatt har en minskande effekt såväl på antalet flyttningar inom ett landskap som på antalet flyttningar mellan olika landskap. Skatten leder till att många hushåll bor i bostäder som inte motsvarar deras behov. Skattens negativa effekter kan också återspeglas i arbetsmarknadens funktion. Syftet med undersökningen, som gjordes av Statens ekonomiska forskningscent...

29.5.2018 | Kompetensutvecklingen hos yrkesgrupperna inom social- och hälsovården förutsätter evidensbaserade utbildningsinterventioner och mer systematisk bedömning av kompetensen än tidigare. Detta konstateras i en forskningsrapport som har utarbetats av forskare vid Östra Finlands universitet, Lapplands yrkeshögskola och Savonia yrkeshögskola. Rapporten publicerades i dag den 29 maj.

10.1.2019 | Kommunernas finansiering genomgår stora förändringar i samband med vård- och landskapsreformen. Konsultbyrån för regionutveckling MDI och stadsforskningsföretaget Kaupunkitutkimus TA har utrett hur statsandelssystemet, som kommer att förnyas, kan tillämpas särskilt för att öka planläggningen och bostadsproduktionen i växande kommuner. Syftet med undersökningen var också att utreda på vilka andra sätt man kan stödja kommuners tillväxt och lösa problemen i krympande kommuner.

29.1.2018 | Landskapens och hela landets regionala utveckling, beslutsfattande och genomförande av beslut stöds med ett verktyg för skapande av en lägesbild av regionutvecklingen. Starkare informationsledning och omfattande analys av lägesbilden är en förutsättning för att social- och hälsovårds- och landskapsreformens mål ska nås och landskapen ska klara av sina framtida uppgifter.

9.1.2018 | Enligt en utredning som offentliggjordes tisdagen den 9 januari finns det stora skillnader mellan enhetskostnaderna för de uppgifter som efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen blir kvar i kommunerna. Dessutom har kommunerna i många fall genom egna beslut förbättrat servicenivån och tillgången på de tjänster som blir kvar i kommunerna. På basis av utredningen kan det antas att kommunerna efter reformen har en rätt stor teoretisk anpassningsmarginal vad gäller ekonomin.

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI 3.12.2015 Understatssekreterare Timo Lankinen Bakgrundspromemoria om statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016 Utrednings- och forskningsplanen har beretts under ledning av statsrådets kansli i en arbetsgrupp som samordnar...