Sök

3.5.2024 | Nuläget och utvecklingsbehoven när det gäller prognostiseringen av behov och utbud av arbetskraft inom social- och hälsovårdsyrken har utretts i en undersökning som utarbetats för statsrådet. I undersökningen kopplades prognostiseringen av behovet av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården för första gången till hur servicebehov utvecklas. I undersökningen utreddes även hur prognostisering genomförs i vissa andra länder.

10.5.2024 | I Finland har man redan under en längre tid strävat efter att öka tidigt stöd med låg tröskel för barn, unga och familjer. Ändå anser både klienter och yrkespersoner inom socialvården och andra yrkespersoner att man inte ännu har lyckats tillräckligt bra med detta. Det här konstateras i en undersökning som publicerades den 10 maj och där lägesbilden för och utvecklingsbehoven av det tidiga stödet inom socialtjänster för barn och familjer utreddes.

7.2.2018 | Det är möjligt att förbättra mental- och missbrukarvården i samband med social- och hälsovårdsreformen. Fungerande modeller för att reformera mentalvårds- och missbrukartjänsterna har sammanställts inom ramen för projektet SamSinne (YhdessäMielin). I projektet fick medborgare, de som använder tjänsterna och deras anhöriga delta i utredningsarbetet. Projektet framhäver betydelsen av mental- och missbrukarvård som en del av basservice.

24.1.2024 | Åldersvänlighet är en viktig del av främjandet av hälsa och välfärd i kommunerna. Den förvaltningsövergripande välfärdsberättelsen ger en god möjlighet att mångsidigt bedöma åldersvänligheten.

9.1.2018 | Enligt en utredning som offentliggjordes tisdagen den 9 januari finns det stora skillnader mellan enhetskostnaderna för de uppgifter som efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen blir kvar i kommunerna. Dessutom har kommunerna i många fall genom egna beslut förbättrat servicenivån och tillgången på de tjänster som blir kvar i kommunerna. På basis av utredningen kan det antas att kommunerna efter reformen har en rätt stor teoretisk anpassningsmarginal vad gäller ekonomin.

2.10.2019 | Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI-verksamhet) har en avgörande roll när det gäller att utveckla ny vårdpraxis och teknik på ett kundorienterat sätt. En färsk utredningsrapport ger exempel på goda FoUI-verksamhetsmodeller.

22.3.2022 | Enligt en undersökning som Jyväskylä universitet och Institutet för hälsa och välfärd har gjort ligger fokus i samarbetet mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken på gemensamma klientbarn och överföring av information om dem, men praxisen varierar mellan kommuner.

19.4.2021 | Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.

25.8.2020 | Bara ungefär var tredje social- och hälsovårdsorganisation använder sig av en överenskommen verksamhetsmodell för att identifiera behov av sektorsövergripande tjänster. Enligt en undersökning som utförts vid Institutet för hälsa och välfärd, och som publicerades i dag den 25 augusti, bör användningen av modeller och verktyg för identifiering av servicebehov utökas.

10.2.2021 | Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.

13.1.2020 | Äldre i olika kommuner är i ojämlik ställning. Genom att harmonisera grunderna för beviljande av tjänster för äldre kan man både öka jämlikheten och påverka kostnadsutvecklingen.

5.2.2018 | Enligt Finlands Kommunförbund rf:s och FCG Konsultering Ab:s nyligen färdigställda undersökning har kommunernas byggnadsbestånd en kalkylerad sparpotential på cirka 150–300 miljoner euro, men för att realisera denna potential måste kommunerna vidta planmässiga och långvariga utvecklingsåtgärder.

28.2.2019 | Andelslagen och organisationerna förhåller sig positiva till sina möjligheter på den valfrihetsmarknad som avses i en regeringsproposition i och med vårdreformen, visar en färsk undersökning.

10.4.2019 | Reformen av det finländska social- och hälsovårdssystemet och regionförvaltningen var det största reformprojektet för statsminister Juha Sipiläs regering. Slutrapporten från ett forskningsprojekt kring reformen sammanställer forskarnas slutsatser om beredningen av reformen.

28.3.2018 | I frågor som rör äldre personers och specialgruppers boende är det viktigt med samarbete mellan landskap och kommuner. Uppgifterna som gäller boende och boendeservice kommer att delas upp mellan olika enheter när social- och hälsotjänsterna överförs till landskapen. De uppgifter kring boende och samhällsplanering som kommunerna sköter idag är avgörande för stödet för hemmaboende och utvecklandet av olika framtida boendeformer.

10.1.2019 | Kommunernas finansiering genomgår stora förändringar i samband med vård- och landskapsreformen. Konsultbyrån för regionutveckling MDI och stadsforskningsföretaget Kaupunkitutkimus TA har utrett hur statsandelssystemet, som kommer att förnyas, kan tillämpas särskilt för att öka planläggningen och bostadsproduktionen i växande kommuner. Syftet med undersökningen var också att utreda på vilka andra sätt man kan stödja kommuners tillväxt och lösa problemen i krympande kommuner.

18.4.2018 | Detaljerna i styrmodellen för landskap avgör hur väl modellen fungerar och hur tjänsteanordnaren bedömer sina möjligheter att styra produktionen.

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI 3.12.2015 Understatssekreterare Timo Lankinen Bakgrundspromemoria om statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016 Utrednings- och forskningsplanen har beretts under ledning av statsrådets kansli i en arbetsgrupp som samordnar...

15.3.2017 | Torkki Paulus, Leskelä Riikka-Leena, Linna Miika, Tor- vinen Anna, Klemola Katja, Sinivuori Kari, Larsio Antti, Hörhammer Iiris Ehdotus sosiaali- ja terveyspalveluiden uudeksi kansalliseksi mittaristoksi Maaliskuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja...