Sök

13.4.2021 | Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

20.6.2024 | Enligt scenariokalkyler kommer Finland inte att uppnå målet om koldioxidneutralitet före 2035 med nuvarande klimat- och energipolitiska åtgärder. Det är klart att ytterligare åtgärder krävs. Beroende på kalkylernas utgångspunkter omfattar behovet av ytterligare åtgärder 2–19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekv.). De största osäkerhetsfaktorerna gäller hur markanvändningssektorn utvecklas och huruvida det görs investeringar inom ren energi och industri.

26.4.2019 | En harmoniserad skattenivå för alla växthusgasutsläpp uppmuntrar att minska utsläppen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, bedöms det i en utredning av Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral. Ändringsbehoven i fråga om beskattningen är inte enbart en följd av klimatpolitiken. Också globaliseringen, den åldrande befolkningen, den snabba tekniska utvecklin...

14.4.2023 | I en undersökning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 14 april undersökte man om en konsumtionsskatt baserad på utsläpp av växthusgaser under produkters livscykel skulle kunna effektivisera klimatpolitiken. Genomförandet av sådana konsumtionsskatter är emellertid krävande och kräver noggrann eftertanke.

15.5.2023 | Målet för miljöpolitiken inom trafiken är att planera och välja åtgärder som minskar utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt. Det har emellertid inte funnits några etablerade principer och verktyg för att undersöka åtgärdernas kostnadseffekter. Projektet för en totalekonomisk bedömning av åtgärder för att minska trafikutsläpp resulterade i beräkningsmodeller och granskningsprinciper för person- och godstra...

16.12.2024 | För att nya produkter inom bioekonomin ska komma in på marknaden kan det behövas draghjälp från klimat- eller miljölagstiftning, visar en undersökning genomförd av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut och Naturresursinstitutet. För många produkter är problemet deras svaga prismässiga konkurrenskraft. Dessutom upplevdes det vara svårt att få finansiering för anläggningsinvesteringar i pilotskala. I undersökningen granskades fyra värdekedjor inom bioekonomin.

27.3.2023 | Enligt en utredning som publicerades den 27 mars kommer de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna för hela samhällsekonomin och den offentliga ekonomin sannolikt att vara mindre i Finland än i de flesta andra länder under de kommande årtiondena. Under de närmaste årtiondena spelar den gröna omställningen och dess avancemang i Finland en viktigare roll än konsekvenserna av klimatförändringen för ekonomin.

22.8.2023 | Finlands miljöcentral undersökte tillsammans med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet vilka styrmedel eller kombinationer av dem som skulle kunna användas för att halvera koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion fram till år 2035.

1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.

31.5.2021 | Enligt en färsk studie är en förutsättning för en övergripande hantering av klimatmigrationen en målmedveten klimatpolitik och stöd för anpassningen till klimatförändringen bland annat genom humanitärt bistånd, civil krishantering, utvecklingssamarbete samt utbildning och forskning liksom även invandringspolitik.

31.8.2021 | Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.

29.4.2020 | Samerna observerade de första tecknen på klimatförändringen redan på 1960-talet och förändringarna har tagit fart under 2000-talet. Det framgår av en studie vid Uleåborgs universitet, där man undersökt hur samerna har anpassat sig till klimatförändringen inom renskötseln och vilka metoder de hittat för att anpassa sig till klimatförändringen på ett kulturellt hållbart sätt.

28.2.2019 | Finland kan nå målet om koldioxidneutralitet kring år 2040. För att nå målet måste Finland i första hand satsa på att snabbt minska växthusgasutsläppen inom alla utsläppssektorer. Dessutom måste det tas fram metoder för att fånga in koldioxid ur atmosfären. Att upprätt-hålla och stärka skogarna som kolsänkor spelar en viktig roll i sammanhanget. Avskiljning och lagring av koldioxid i samband med användning av bioenergi kan bli en användbar me-tod i framtiden.

28.2.2019 | Skogarna som kolsänkor har en avgörande roll om man ser till möjligheterna att inom sektorn för markanvändning, förändring av markanvändning och skogsbruk (LULUCF) främja uppnåendet av Finlands klimatmål. Enligt färska scenarioberäkningar kan skogarnas kolsänkor fördubblas före 2050 jämfört med dagens läge. Växthusgasutsläppen inom jordbrukssektorn kan å sin sida mins-kas med ca 30 procent före 2050 jämfört med 1990 års nivå, men det kräver stora förändringar när det gäller odling av torvmarker.

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI 3.12.2015 Understatssekreterare Timo Lankinen Bakgrundspromemoria om statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016 Utrednings- och forskningsplanen har beretts under ledning av statsrådets kansli i en arbetsgrupp som samordnar...

28.11.2019 | Bedömning av kostnadseffektiviteten hos utsläppsminskningsåtgärder är ett viktigt klimatpolitiskt verktyg. I en färsk utredningsrapport rekommenderas det att de finländska bedömningarna av kostnadseffektivitet utvecklas så att de blir mer konsekventa och transparenta. Rapporten publicerades i dag den 28 november.

29.1.2021 | Statsminister Sanna Marins regering har fastställt ett ambitiöst mål för Finland att vara klimatneutralt fram till 2035. AFRY genomförde för statsrådet en utredning som kartlade och bedömde de konsekvenser som målet för koldioxidsnålhet har för Finlands elsystem och leveranssäkerhet då den varierande produktionen av förnybar el ökar.

6.7.2017 | Tiina Koljonen, Sampo Soimakallio, Markku Ollikainen, Timo Lanki, Antti Asikainen, Tommi Ekholm, Mikael Hildén, Juha Honkatukia, Antti Lehtilä, Merja Saarinen, Jyri Seppälä, Lassi Similä, Pekka Tiittanen Keskipitkän aikavälin ilmastopolitiikan suu...

20.12.2019 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Statsrådets allmänna sammanträde 19.12.2019 2(9) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Planens målsättningar Målet för utrednings...