Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Nationella indikatorer för regional jämförelse och utveckling av patient- och klientsäkerheten

Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten inom social- och hälsovården i Finland är oenhetlig, vilket har försvårat bedömningen av patient- och klientsäkerheten. De nationella indikatorerna som publicerades den 26 november möjliggör jämförelse mellan social- och hälsovårdsorganisationer och medutveckling.

Avvikelser i säkerheten orsakar mänskligt lidande och betydande kostnader inom social- och hälsovården. Projektet om patient- och klientsäkerhetens lägesbild och uppföljningsförfaranden, som genomfördes som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, sammanställde en omfattande förteckning med över 200 indikatorer för uppföljning av patient- och klientsäkerhet. Det föreslås att en mindre helhet av indikatorerna ska införas. En stor del av indikatorerna i denna inledningsfas används redan för närvarande vid social- och hälsovårdsorganisationerna.

Mer än tio experter inom området deltog i projektet. I utarbetandet och valideringen av indikatorerna hördes experter inom patient- och klientsäkerhet, tillsynsmyndigheter och social- och hälsovårdsorganisationernas ledning i stor omfattning.

Skyldigheten avseende uppföljning av patient- och klientsäkerheten ska ökas

Skyldigheten till uppföljning och myndigheternas tillsyn spelar en viktig roll inom säkerhetskritiska branscher. De stöder även integreringen av säkerhet i ledarskap.

Projektet rekommenderar att social- och hälsovården, liksom andra säkerhetskritiska branscher, ska införa en systematisk uppföljning av säkerhet. För att kunna bygga upp en säker verksamhetsmiljö och -kultur krävs att direktörerna är insatta i och har förbundit sig till att utveckla säkerheten. Efter övergångsperioden ska även publiceringen av uppgifterna om uppföljningen göras bindande.

Uppföljningen kopplad till kunskapsbaserad ledning

Tillräckliga resurser ska reserveras för utvecklingsåtgärder som vidtas på basis av införandet, användningen och resultaten av indikatorerna.

Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten är kopplad till kunskapsbaserad ledning, vars utveckling förutsätter ändringar i verksamhetssätt samt investeringar i IT-infrastrukturen och automatiseringen av datainsamling.

Indikationerna för patient- och klientsäkerhet ska göras till en del av övrig kunskapsbaserad ledning och beaktas vid utvecklingen av indikatorerna för kostnadseffektivitet inom social- och hälsovården (KUVA).

Fastställandet av nödvändiga grundläggande uppgifter som behövs för indikatorer som följs upp på riksnivå och för beräkningen av dem samt framtagandet av indikatorerna ska inledas centraliserat. Det finns skäl att inleda användningen av indikatorerna i regionerna och verksamhetsenheterna genom medutveckling som bygger på frivillighet.

Indikatorerna för uppföljning publiceras på webbplatsen för Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet

Projektets slutrapport innehåller förslag till nationella indikatorer för uppföljning av patient- och klientsäkerhet. Indikatorerna publiceras även på webbplatsen för Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet.

I projektet, som leddes av Vasa sjukvårdsdistrikt, deltog även Institutet för hälsa och välfärd, NHG Finland, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Auria datatjänster.

Slutrapporten ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Social- och hälsovårdsministeriet var ansvarigt ministerium för projektet och även finansministeriet och inrikesministeriet ingick i styrgruppen.

Ytterligare information:

Maria Virkki, ledande expert, projektledare, Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet, Vasa sjukvårdsdistrikt, tfn 040 184 0714, [email protected] och Jaska Siikavirta, direktör, ordförande för styrgruppen, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 394, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.